2008-12-16...

...kommer jag ALDRIG att glömma!
Jag kan sammanfatta mina känslor med en enda mening:
Jag har ALDRIG varit så rädd i HELA mitt liv!

06.20 - Vaknar av ett fruktansvärt dån...sätter mig käpprätt upp i sängen, är klarvaken...
Känner hur sängen skakar och jag har svårt att fästa blicken på nåt, eftersom hela rummet skakar...
Många tankar hann fara genom mitt huvud under dessa sekunder...
E det jordbävning? E de en meteorit? Blir vi bombade? E de en terrorattack? Var e killarna?
Det sista fick ja svar på direkt, eftersom de kom springande från sina rum, uppskärrade, förvånade, undrande...
Asså jag har verkligen PANIK i detta skede...Springer runt...svamlar...Konstaterar att några av grannarna står på gården - måste ut, prata, höra om de vet vad som hänt...Helt galet, jag vet...
Väl ute måste ja sätta mig på grannens mur, eftersom benen skakar så att de knappt bär mig...
Alla är eniga - Det är en jordbävning!
In igen - på med radion, där de bekräftar att vi haft den värsta jordbävningen på 100 år, 4,7 på richterskalan!
Ofattbart! Skrämmande! Overkligt! 

2008-12-16 - A moment of history!

Stor eloge till mina goa killar, som faktiskt hanterade ögonblicket bättre än jag! =)

PS. Ja, tentan e INSKICKAD! Finally! Men det känns som en parentes just nu...DS.


Kommentarer
Postat av: Crille

ovanligt att ungarna hanterar situationer bättre än dig... verkligen... :)

2008-12-17 @ 13:12:32
Postat av: Afrodite

Tycker mig höra lite ironi här...! Hahaha =)//Kram

2008-12-17 @ 20:17:30

Tack för din kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0