Kan man aldrig vara nöjd liksom?
Igår skulle jag kunna ge hur mycket som helst för att få lov att vara ledig och bara va'.
Ikväll, när jag tagit mig friheten att verkligen vara ledig, ja då känner jag mig rastlös och uttråkad.
Hur är man funtad liksom.
Har fördrivit kvällen vid datorn, vid tv:n, i luren (med allehanda "brudar") och vid diskbänken (blä!).
Snackat med syrran (såklart), med farsan, brorsan och ett snabbt hej till äldsta sonen.
Mannen ringde och gratulerade till välgången.
Miranna och jag stötte och blötte en stund och löste lite världsliga problem...=)
Ja, jag har verkligen varit social idag...fast på distans.
"Brudarna", som jag pratade med ikväll, ringdes upp för att inbjudas till en liten tjejkväll på fredag.
Yngste sonen, som hörde ett av mina samtal, frågade efteråt om det verkligen hette "tjejkväll" i vår ålder?!
Klart det gör!
Förstod inte vad han menade.
På fredag kommer alltså 3 (minst...någon har inte lämnat besked) tjejer hit för att ha en kvälls trevligt umgänge tillsammans med mig.
God mat har utlovats och om vädrets makter är med mig, satsar jag på en grillkväll.
Jag, som ju är gräsänka ännu en helg, tyckte att det kunde vara kul med lite sällskap när mannen är borta.
När katten är borta, dansar råttorna på bordet, heter det ju.
Kanske blir det en och annan bensprattelsövning på fredag, men förhoppningsvis inte på bordet! =)

Nä, nu gaggar jag igen...Kram och godnatt!