Onsdagen den 14 november (Del 1)

Jag har så mycket att skriva av mig, att jag idag nog kommer att bombardera bloggen med inlägg.
Det här är alltså del 1.
 
______________________________________
 
Dagen igår började väldigt lågt och den blev bara lägre och lägre.
 
Samtalade med min fina kurator.
Som säger att det jag känner är helt normalt och fullständigt naturligt. I en situation som denna.
 
I MIN och VÅR sorg.
 
Det är ok. Jag håller inte på att bli tokig.
Ilska och frustration ÄR en del av sorgen, det VET jag ju, men ibland måste jag bara få höra det av henne.
Bli OK:ad på nåt sätt.
 
Olika saker gjorde sedan att min sinnesstämning bara sjönk och sjönk.
Saker som jag inte vill gå in på här och nu.
Mer än att det har med min sorg efter älskling att göra...♥
 
 
Jag känner mig så trött.
Så matt.
Både i kropp och själ.
 
OCH JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT VARA TRÖTT PÅ ALLT!
 
Missförstå mig rätt (för jag har minst 4 saker att vara tackam för och som jag verkligen lever för nu och i fortsättningen), men jag är så TRÖTT PÅ LIVET.
 
Så som livet blev. Så som livet är. Så som livet alltid kommer att vara...
 
Den där konstantheten...
Jag vill inte ha det!
Inte så.
(Men jag lovar att försöka vara rädd om det...)
 
Det var inte så det var tänkt!
Vi hade planer!
Vi ville så mycket!
 
OCH VI HADE INGEN ANING OM ATT VÅR TID VAR SÅ BEGRÄNSAD...
 
Ja, jag VET!
Det BLIR bättre!
Många människor har upplevt samma som jag. Och klarat det.
Jag kommer oxå att klara det. Förmodligen.
 
Men HÄR OCH NU!
 
MIN SORG!
VÅR SORG!
SMÄRTAN!
SAKNADEN!
KÄRLEKEN!
 
Det kvittar om miljoner människor genomgått/genomgår/kommer att gå igenom samma som jag just nu, för detta är MITT här och nu.
(Jag är uppriktig ledsen för alla andras skull, som varit/är/kommer att vara i detta helvete! Fy fan för det!)
 
Mitt i livet.
Mitt liv.
Vårt liv.
 
DET är jag trött på.
DET gör mig matt.
DET gör mig ledsen.
DET gör mig frustrerad.
 
Jag vill inte ha det.
Inte så.
 
 
Louvren - en dag i maj 2012.
Den 10 maj.
Exakt 3 månader innnan...
 
Du var där.
Inte jag.
Vi hann inte dit tillsammans...♥

Kommentarer
Postat av: Maria

2012-11-14 @ 07:59:42
URL: http://www.maria-jagochdemina.blogspot.com
Postat av: Herr Nilssons Fru

♥♥♥♥♥♥♥♥

2012-11-14 @ 08:04:48
URL: http://anki-nilsson.blogport.se
Postat av: Diana

Jag vet inte vad jag ska säga vännen... KRAM!
♥♥♥♥

2012-11-14 @ 08:39:33
URL: http://www.decdia.blogg.se
Postat av: Agge

♥ Kram♥

2012-11-14 @ 09:28:48
URL: http://farmoragge.blogspot.com/
Postat av: ♥ Carina ♥

Älskade vän, gråter med dig... ♥

2012-11-14 @ 09:29:28
URL: http://cinacarina.blogspot.com
Postat av: camilla

Tänker på dig/er ,hela tiden!
Det enda jag kan göra och säga är att här får du en styrkekram.Kraaaaaaaaaaaam!

2012-11-14 @ 09:41:23
URL: http://cammo69.blogspot.com
Postat av: Åse

❤❤❤

2012-11-14 @ 09:51:14
URL: http://schnauzeraxl.wordpress.com
Postat av: Ama de casa

Stor KRAM från mig!

2012-11-14 @ 09:55:11
URL: http://amacasa.wordpress.com/
Postat av: Helene

Du är DU...och det du känner MÅSTE du få känna.
Det spelar ingen roll att andra är med om samma sak...man är ändå ensam med det man själv känner.
Dina tankat och känslor är DINA.
Och tankar är starka inom en...och känslor.
Tänker på dig.
Kram Helene.

2012-11-14 @ 10:03:27
URL: http://helenesdagbok.blogg.se
Postat av: Hörni!

Massa kramar till dig!

2012-11-14 @ 10:18:00
URL: http://horni.blogg.se/
Postat av: Monica

Min svåger, som miste sin fru 5 okt, sa bl.a. vid begravningen:"Jag vill inte ha minnen, jag vill ha DIG"!
Jag tror, att ni känner likadant.
Kram, Monica

2012-11-14 @ 11:21:12
URL: http://tjernhus.blogg.se
Postat av: Susanne P

En stor kram till dej, älskade vän.

2012-11-14 @ 21:04:24
URL: http://Www.susannep.blogspot.se

Tack för din kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0