Ibland kommer jag inte in
Mina känslor och tårar rinner över när jag läser och jag önskar att det fanns något jag kunde göra för dig och dina grabbar. För deras skulle kommer du att klara det här och du kommer att räcka till.
Kram ♥
Det kommer vännen! Men du behöver detta för att gå vidare, eller kanske snarare fortsätta vidare. Låt det ta den tiden det tar, det kan inte stressas fram.
Kram
Den där avtrubbningen är naturens sätt att skydda dig. Den släpper bara fram verkligheten i korta stunder, så att du ska kunna klara det. Precis som den gjorde i morse. Så var tacksam för avtrubbningen, Dom medvetna stunderna kommer att bli längre så småningom.
Men det är så bra att du skriver!
Familj, vänner och elever; du får kraft när det behövs.
Du är så duktig!
Stor kram, Monica
Du kommer att räcka till både för dig, era grabbar och dina nära och kära det kommer att ta tid, det får ta tid det gör ont och det får göra ont, det gör så ont i mig när jag läser här om din sorg, saknad och man undrar varför, varför kan livet vara så orättvist ! En stor kram till dig !
Det är kroppens försvar att göra dig "avtrubbad". Man klarar bara av att ta in små doser av sanningen per gång..Men du kommer klara mer & mer... Det kommer & är såklart jättejobbigt, jättesorgligt & jätte ensamt...
Du kommer att klara ditt jobb frampå, men inte som förr utan som den nya Afrodite som gått igenom en livskris & du kommer göra det bra...
Men stressa inte ett steg i taget :-)
*stor kram*
Försök att vända på det. Du ska inte räcka till för släkten och vännerna. Inte just nu utan de ska finnas där för dig. För dig och pojkarna.
När det gäller eleverna så kommer du en dag att orka med dem. Inse att att du fortfarande är den duktiga lärare som du alltid varit och kunna vara ett stöd för dem.
Jag tror det är bra att du kopplar på "autopiloten" lite då och då. Kanske är det en försvarsmekanism som gör att du gradvis tar in det som har hänt samtidigt som vardagens rutiner kommer igång igen. Själen får läka. Lite lite...
Många kramar
Att du blir avtrubbad ibland är kanske ett sätt att skydda dig, och stunderna av fullständigt medvetande kanske ett sätt att bearbeta?
Det verkar outgrundligt jobbigt och hemskt, det du går igenom. Blir så berörd av dina texter. Du beskriver dina känslor väldigt bra. Kram
"När dagen är tung och livet känns kallt
är det svårt att se en mening med allt.
Så ensamt det är att bära en sorg
men bördan kan lätta med andras försorg.
För tankar kan värma, ett ord göra gott
en blick kan berätta att någon förstått...
Så känn att du har ett stöd här i mig
för det ska du veta - jag tänker på dig"!
Jag har en mapp med Siv Anderssons fina dikter, och det här är en av dom.
Kram vännen ♥
jag upplever dig som oerhört stark och ditt sätt att beskriva dina/era känslor är fantastiskt
Mina tankar går även till min pappa som hastigt gick bort för över ett år sedan, tårarna rinner för jag tror fortfarande att han ska komma hem från sin husbilssemester :(
Jag förstår dig, vilken tomhet och väntan!
Så fint skrivet!
Massor me kramar till dig!
Sv: Vassego! Det kan komma fler nån annan dag ;) Dom är så fina dom där dikterna hon har.
*kramar om*
Tittar in och lämnar en stooor kram♥. Så mycket fina kommentarer du får,och alla har rätt i det dom skriver..♥♥♥
Du beskriver dina känslor mycket bra! Ger dig en kram<3
En liten Liten milimeter av din beskrivning har jag upplevt nu i samband med min kära väns död....
En liten milimeter...
Kraaaaaaam
Jag tycker inte att du ska behöva känna oro över att räcka till. Du räcker till, jag lovar. Bara genom att vara du.
Kram!
Vi människor är så små, så oförstående, så sårbara MEN vi har också en stor styrka o den styrkan kommer att ta dig igenom allt. Lider med dig, önskar så jag kunde svinga mitt trollspö och göra allt bra. Tänker på dig♥ Skrik o hoppa, gråt, skriv av dig - men vad du än gör, glöm aldrig att du är värdefull, att du är du, det finns bara en av dig. En dag ska du le igen. En dag ska du gå vidare. Aldrig glömma, men gå framåt med honom i ditt hjärta.
Kramiz
Som sagt...du behöver inte vara orolig att du räcker till. Det gör du genom att bara vara den du är!
♥
...älskade vän....
♥ Kram ♥
Jag kan ju inte förstå! men jag kan ana - så totalt i trans som jag var de dagar gode vännen närmade sig döden och sedan lämnade livet.
Ett gräsligt vacuum...
Kraaaam <3
Hej gumz,
Tänk, jag visste precis vad jag skulle skriva till dig alldeles nyss men sen när jag väl sätter fingrarna till tangentbordet så har det vips försvunnit. För det är ju så att ord kan inte läka, ord kan inte stoppa sorgen, ord kan inte heala den sorg du nu går igenom. Men ord kan visa att vi bryr oss om dig och att vi finns härute för dig. Glöm aldrig att du inte är ensam utan vi finns härute både nära och kära samt vi här ute i cybern.
Pöss på pannan!
