Nytt år och en massa babbel
Jag hoppas verkligen att ditt 2013 blir ett bättre år och att du lyckas hitta en liten bit tillförsikt. Tapperhet har du redan tycker i alla fall jag.
Hoppas det blir en trevlig dag med arbetskompisen. Vi får höras så att vi kommer till skott och bestämmer också.
Kram
Det regnar här idag, bokstavligen. Först tänkte jag inte gå ut alls men så gjorde jag det. Det var skönt! Och så syns det inte att man gråter själv emellanåt......
Du har tillförsikt och är tapper, det andas dina texter om!
Önskar dig en bra torsdag!
Varm kram!
Hoppas att du får en bra dag med din arbetskamrat!
Kram, Monica
Jag hoppas verkligen att ditt 2013 blir mycket bättre än 2012.
Fast..liiite bra var det väl 2012 också. Typ i juli ;)
Skämt å sido...
Hoppas att du får en kanon dag idag.
Sv: Lita på att jag kommer att sola i mars i år också. Men då men BIKINI!!!
Kram!
Jag hoppas ditt 2013 blir ett fint år, då du får läka ärren kommer inte att försvinna men de bleknar, men dina minnen kommer aldrig att blekna och så ska det vara . Hoppas du får en härlig dag tillsammans med din arbetskompis. Kram till dig från mig 💜
Kram till dig hjärtat! Hoppas du fick en trevlig stund med kollegan!
(om man nu ska förstöra det djupa inlägget så läste jag först "nytt år och en massa babbe" och tänkte hrm... det låter inte som Afrodite) :)
Tiden läker inte alla sår men såren förändras och man lär sig leva med dom. Du kämpar på bra vännen och är så tapper!
Kram fina!
Tack för din kommentar hos mig för en månad sedan. Pinsamt nog tog jag mig tid först härom dagen att titta in till dig.
Börjar att läsa mig bakåt. Förstår ganska snabbt att något hemskt hänt i augusti. Tar mig till augusti. Blir förhäxad. Tårarna rinner tills jag inte ser vad jag läser. Ojojoj vilken resa ni varit på och fortfarande är på. Så orättvist livet kan vara. Tar del av din smärta, förtvivlan och nakenhet. Har nu läst varje inlägg sedan augusti. Lade märke till att inläggen i okt/nov hade en något lättare ton, åtminstone emellanåt. Gladde mig åt att inläggen i december började till och med få en lite humoristisk tvist.
Minnen väcks till liv. Minnen som är drygt 2 år gamla då maken åkte till akuten "för att hämta lite starkare värktabletter". Han hade hög feber, vandrande smärta och svullnad. Blev intagen direkt. 17 dagar senare fick han diagnosen psoriasisartrit. Så klart inte jämförbart med det ni varit med om. Men de dagarna trodde jag inte att han skulle överleva.
Tack för att du delar med dig. Jag har lagt till mig som följare.
Massor med kramar, så många du inte ens kan räkna till/Lena
Det måste kännas som ett sorts vakuum....?
Med svåra andningsproblem jämt som oftast...?
Nej jag har ingen rätt att tro något, har ju aldrig varit "där". Men jag känner ett minivakuum när jag tänker på din sorg.
Kraaaam
Natti natti gums!
*kramar om*
Jag fastnade visst på vägen till sängen! Ja, eller soffan... där brukar jag somna, sen vaknar jag och lunkar in i sovrummet vid 4-5 tiden. :)
Sv: är det jag som har sagt nåt dumt i fyllan och villan igen? ;)
Rynkorna i min ansikte är livet jag levt.
Ärren i min själ är livet jag levt.
Rynkorna i mitt ansikte är skratten jag haft
Ärren i min själ är livet jag levt.
Kram
Jag hoppas innerligt att ditt 2013 kommer att bli bättre än 2012!
En massa kramar från mej till dej. <3
Och här kommer morgonkramen!
Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam!
Livet är verkligen inte rättvist...
KRAM
God morgon!
Sv: Näää, det gör jag inte! Min släkt har haft den goda smaken att hålla sig borta från sina kusiner. ;)
Ja, jag har inte koll på alla men tillräckligt många har hållit sig undan det så att vi andra inte blivit skadade.
fgkjfvjirdfgjosvmdgjisdfgitjopfddgswdjgf (läs: jag har inga skador)
Många kramar till dig...ha en lugn & skön fredag.
Kram kram / Helene.
;)
