Arg och frustrerad

Ja, jag går omkring här i vårt hem som vi byggt upp tillsammans.
Och känner mig arg. Frustrerad. Lost. Övergiven.
 
Här, som vi har så många underbara minnen...gemensamma minnen.
 
Och så känner jag mig arg!?
 
Nä, jag är inte arg på Nille. Han kunde inte hjälpa att han måste dö.
Han kämpade verkligen tills sista stund och det med livet som insats!
Han gjorde verkligen allt som stod i hans makt!
För att få stanna hos oss...♥
 
Så nä. Jag är inte arg på honom.
Utan snarare på situationen!
Hur FAN kunde det bli så här?!?!
 
Här har vi levt, byggt upp och kämpat tillsammans sedan vi var 13 respektive 15 år.
Vi har fött och uppfostrat fyra underbara söner tillsammans.
Vi har fixat i hemmet.
Vi har levt.
Älskat.
Och kämpat.
 
För visst handlar även livet och kärleken om att kämpa.
Tillsammans.
Alltid tillsammans.
 
För...livet är ju inte alltid en dans på rosor.
Och kärleken är inte för alltid spirande.
Av sig själv.
Nä, den behöver ständig näring.
Liksom allt annat levande.
 
Och den har sina berg och den har sina dalar.
Om det inte fanns dalar, skulle vi inte vara förmögna att njuta av bergsutsikten.
Eller nåt...
 
Men, som sagt, ikväll sitter jag i soffan och jag går omkring i vårt hus, och jag känner mig...jag vet inte...övergiven.
Som så många gånger förut.
Det. Senaste. Dryga. Året.
 
Fast jag inte blivit övergiven. Egentligen. Fast ändå...
 
Jag är bara så jävla LACK på att vi inte kunde få ges möjlighet att skörda det vi sått.
 
Njuta av livets sötma.
Efter att vi kämpat.
Och alltid hållit ihop.
 
Vi skulle hålla ihop.
För. Alltid.
 
Du och jag, Nille! ♥
 
Ja, jag känner mig lite arg och lite frustrerad.
Eller mer än lite.
Egentligen.
 
Japp, inlägget är avskalat.
Och bildlöst.
 
För. Det. Är. Så. Som. Jag. Känner. Mig.
Avskalad.
Naken.

Kommentarer
Postat av: Fröken Foto

Åh, jag känner med dig. Det är min värsta mardröm. Jag fann mannen i mitt liv när jag redan hade sår och inte längre trodde på ett fint förhållande. Nu är det min värsta mardröm att förlora det jag så länge längtat efter. Känner såå med dig! Kram och jag önskar att du får en fin helg.
/Malin

2013-10-11 @ 21:04:22
URL: http://frokenfotomalin.blogspot.se/
Postat av: Decdia

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
(jag finner inga ord, kram)
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

2013-10-11 @ 21:39:32
URL: http://decdia.blogg.se/
Postat av: Znogge

Ord blir små och enkla...

Kram

2013-10-11 @ 22:15:52
URL: http://znogge.wordpress.com/
Postat av: Åse

Åh vännen, jag finner inga ord vet inte vad jag ska skriva , fast jag hade velat. Skickar dig en stor kram i stället, ibland är det bättre och orden överflödiga. Kram till dig från mig. ❤️❤️❤️

2013-10-11 @ 22:24:24
URL: http://schnauzeraxl.wordpress.com
Postat av: Ama de casa

Kramar om...

2013-10-12 @ 08:27:17
URL: http://amacasa.wordpress.com
Postat av: Herr Nilssons Fru

Man faller in i dina ord, man följer med, man är liksom med i dom, känner, smärtar, sorg ömkar.
Kramar om, känner, de e det enda jag kan göra.

Anki

2013-10-12 @ 09:19:11
URL: http://anki-nilsson.blogspot.se/
Postat av: mickis

<3 stor kram <3

2013-10-12 @ 11:38:53
URL: http://meramickis.blogspot.se
Postat av: Susanne P

*kramar om med en STOR KRAM*

2013-10-12 @ 17:08:43
URL: http://www.susannep.blogspot.se
Postat av: Diana

God kväll KG!
Eller är det verkligen kväll? Kanske eftermiddag... Hrm, vart går gränsen?

2013-10-12 @ 17:24:35
URL: http://www.decdia.blogg.se
Postat av: Ruth i Virginia

Sympati i mängd!
Undrar hur min mor kände, när hon hastigt blev änka med två barn, 4 och 8 år. Hon hade inget hus och inget "safety net". Jag frågade aldrig,
och hon sa aldrig nånting. Hennes kärlek tog aldrig slut, och vi tre klarade oss, men det var tufft.

Kanske du bör tänka på att flytta.

2013-10-13 @ 03:37:22
Postat av: camilla

♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Som Diana säger...finns inga ord...
Kram älskade vän!

2013-10-13 @ 08:46:20
URL: http://cammo69.blogspot.com
Postat av: moi

Ledsen, förtvivlad, ensam, hoppfull, sorgsen, ledsen, arg, lugn, ledsen, ensam, arg, förbannad, förtvivlad, glad - livet är ett pariserhjul.
Jag hoppas att du snart får stiga på en lugnare karusell, en som bara går runt och ibland lyfter lite grann från marken.
Kram

2013-10-13 @ 08:57:55
URL: http://www.moiochjag.blogg.se

Tack för din kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0