2 år
Du är så bra på att sätta ord på känslorna.
Jag kan inte förstå, men kanske ändå lite, vad ni gick igenom.
Skönt att du har kommit ur den allra mörkaste tunneln och ser ljuset!
Kram ♥
❤ ibland så händer de ofattbara, de som inte ska hända, vårt värsta fiende är döden, ingen känner honom, ingen vet varför eller vad han tar oss. Han bara ta, han bara lämnar oss som är kvar i bittra tårar, saknad och med minnen. Men på något ofattbart sätt går livet vidare för de som finns kvar, på ett annorlunda sätt, med minnen, med stunder när all sorg blossar upp igen, när tankarna surrar o undrar och inte förstår.
Varje år denna dag när han lämnade er kommer alltid få er att stanna upp, minnas, en dag kommer ni inte gråta utan bara le åt alla fina minnen ni fick tillsammans. Ta vara på livet, lev, njut, ta och ge kärlek - trots allt måste man vidare och glädjas åt dem som finns kvar. I minnena finns de vi älskar alltid kvar ❤
Kramiz
Det är lika ofattbart nu som då...
Men jag vet att du och dina underbara pojkar klara er.
Kram älskade vän!
<3
Usch. Det gör ont att bara LÄSA dina ord. Och då kan jag inte ens i min vildaste fantasi förstå hur det känns. För dig. För er...
Men det gör gott i mitt hjärta att du ser ljuset nu igen.
KRAM!!!
<3
♥
Åh Carina, det gör så ont i mig och tårarna rinner. BamseKram till dig från mig <3
Det är ofattbart...
Förstår att det är enormt jobbigt o att saknaden är enorm...
Men som du skriver så går livet vidare fast på ett annat sätt 💖❤️
Stor stor kram ❤️
Den absoluta mardrömmen. Något som bara inte skulle kunna hända...
Men så skönt att du idag känner att du lever. Att det finns hopp...
Kram