Och det har det varit länge! Men inte att jag ska bejaka varken känslan eller insikten. Ikke. Här ska det sittas och ugglas! Under kvällen har lite tv avnjutits. Jag menar, varför bortse från en väl beprövad tradition; inta tv-soffan med datorn i knät. Funkar alltid och är ett säkert koncept. Idag är det tisdag, och då snackar vi tisdags-tv, som i desperata hemmafruar. Knäppt och knasigt, precis som jag! =)

Sen har jag praaatat i telefon! Och som jag har pratat sen! Båda mina öron är illande röda av ansträngningen, lyser som stoppljus. Kära systern och jag har avhandlat ditt och datt och precis i samma sekund som jag la på luren ringer en annan goding, L. Alltid lika trevligt och underhållande att avhandla lite godbitar med henne. =)

Jag har fått en award ikväll oxå, ikke att förglömma. Dessa utmärkelser gör mig glad. Vem behöver inte bekräftelse liksom...? Det behöver vi alla. Någon som ser, någon som hör, någon som talar, någon som lyssnar och någon som berör. Ni gör detta allihop för mig! Där, från er sida av skärmen, över till min...Tack!  =)

Tyst! Nu hör jag något som skriker mitt namn - min säng! Det är verkligen dags, mina vänner. Dags att kasta in handduken. Inse att det är knock-out. Jag förlorade! Eller nej, jag vann dagen, men förlorade kampen om kontrollen över sömnen!