Japp, nu börjar det dra ihop sig för bröllop i familjen.

På lördag säger de ja. 

Och på söndag blir det bröllopstårtemottagning med närmaste släkten hemma hos mig.

Om jag tycker att det ska bli kul...?!

Jaaaaaaaaaaaaaa!

Om jag är stressad...?! 

Jaaaaaaaaaaaaaaa!

 

Och ändå har de både blivande tu fixat det mesta alldeles själva.

Jag ska egentligen bara erbjuda mitt hem.

Och innan detta är ens möjligt måste det "ställas i ordning"...

 

Dukar är tvättade och strukna.

Porslinet har jag koll på.

Blommor är beställda.

Kostym är inlämnad för tvätt och avhämtas på torsdag.

Osv.

 

Men så var det ju det här med klänning.

Jag har ännu ingen lämplig klänning att ha på mig!

På min äldsta sons bröllop!

Katastrof och panik!

 

Lägger all min tilltro och allt mitt hopp på morrondagen i detta avseende.

Då ska det jagas må ni tro!

 

För övrigt är jag lugn.

Och förväntansfull.

Och lycklig.

 

Så lugn att jag faktiskt tog mig tid att åka till Norrland helgen som gick.

Fast jag egentligen inte hade tid.

Men jag ville ju så gärna.

Och jag kommer att hinna.

Det är luuugnt! :)

 

Varför jag så gärna vill åka till Norrland...?

Jo, för att där bor en väldans trevlig kille som jag har lärt känna lite.

Och som jag faktiskt tror att jag är lite kär i...

 

Ja, och så har jag ju träffat de tre galningarna oxå givetvis.

 

En underbar helg är således förbi. 

 

Och den lämnar genast plats för en alldeles ny och ännu underbarare! :)

 

På återhörande! 

Japp!

Visst är det så!

Att äldsta sonen och hans flickvän ska gifta sig!

Och jag är bara sååå glad!

Och vilken underbar tårta va'?!

Deras blir en kombo av de två och i två våningar.

Men lila.

Fattar ni?!

En tårta och ett bröllop som kommer att gå i LILA! :D

Bara så najsigt!

Jag längar.

Och bävar.

För det är snart.

Och jag börjar känna mig stressad...

 

Nåväl.

 

Mer om detta kommer givetvis inom kort.

 

Annars då?

 

Fredag idag.

Solen skiner.

Kort arbetsdag.

Sen flexeliflexar jag hem.

Sjunker ner i en solstol.

Och bara är. 

 

Tills det blir dags att förbereda mat.

Får middagsgäster idag.

Det blivande brudparet! :)

 

Japp, det är klart!

Att det kommer att bli bröllopssnack ikväll.

Planera och så.

Mysa oxå.

 

Och så i morron blir det hundtävling.

Den blivande svärdottern ska delta i en tävling i "Rallylydnad" med deras fina vovve Xenia.

 

Ha en fortsatt fin fredag!

...en kommentar här på bloggen som sa:

"Du får berätta om du vill"!

 

Och det är ju klart att jag vill!!! :)

 

Så, då blev inte cliffhangern sådär lång som jag trodde att den skulle bli.

Och ni blir inte så sura på mig som ni skulle kunna bli.

 

Här kommer ledtrådar!

 

...till in i september!

Jisses vad tiden går snabbt!

Jag hinner liksom inte riktigt med.

 

Och den inre stressen gör sig påmind.

Sömnsvårigheter.

Massa tankar.

Turbo.

 

Det ständiga dåliga samvetet.

För att inte hinna med.

Allt.

Och alla.

 

Att inte riktigt ha lusten att träffa nån.

Att bara vilja vara.

I fred.

 

Det är so not me!

 

Hur som helst...

 

Även om det just nu känns ganska tungt överlag, har jag finfina grejer att se fram emot.

Oktober kommer att bjuda på ett stort event! :)

 

Visst, jag ska på vinprovning igen.

Den 18 oktober.

Och det ser jag mycket fram emot, eftersom det var så trevligt och gott senast.

Plus att jag var med ett gäng urhärliga människor.

 

Men det är kanske inte riktigt det som jag ser fram emot mest i oktober...

 

Nä, det är nåt annat.

Den 4:e och 5:e oktober!

Då händer det grejer ser ni! :)

 

Men det kan jag inte prata mer om nu.

(Oh, oh...en cliffhanger!
Och vad tycker vi om det i bloggvärlden?! Om det tycker vi INTE! Jag veeet!)

 

När jag talat med de berörda personerna, kan jag kanske berätta mer.

Och senast den 6:e oktober!

Då lovar jag att det finns en underbar uppdatering här i min lilla hörna.

 

Ok.

Back to business!

 

Fredag.

 

Som inleddes med att jag försov mig i morse.

Ligger därmed efter i planeringen.

Kommer inte igång.

Alls.

Är bara så trött.

Efter alldeles för lite sömn.

Klockan tre kollade jag på klockan senast i natt...

Sen måste jag ha slumrat till.

 

GAH!

 

Möte i eftermiddag.

"Samkväm" efter det.

 

Men jag vet inte.

 

Jag vill helst hem till min soffa.

Hoppa i jamisen och krypa upp i soffhörnet.

Sippa på ett gott glas vin.

Och bara va'.

 

11.04. pip

Det är långt till kväll...

...?!?

Vad är det som händer? 

 

Har jag slutat blogga?!

Har jag inget att säga?

 

Nja, det är väl snarare så att tiden, orken och lusten saknas lite.

Är inne i en svacka.

Med tillhörande "turbotankar"...

 

Har svårt att motivera mig.

Svårt att komma igång på morgonen.

Vill bara gå tillbaka till sängen och 'dra nåt gammalt över mig'.

 

Minnet tryter.

Organisationsförmågan tryter.

Är disträ.

Glömmer saker.

 

Ibland vill jag bara vråla - låt mig va för fan!!!

 

Men men.

En ny arbetsdag nalkas.

Klockan tickar.

Och jag är sen som vanligt...

 

BAH!

 

 

 

Lång bloggledighet...?

Ja, kanske det kanske.

Men nu är jag tebax! :)

 

Höst.

Eller sensommar.

 

Från störtregn med drivis till strålande solsken.

Strålande dagar som tillbringas inomhus på jobb.

Sådär, om ni frågar mig...

 

Höst.

Sensommar.

Efter sommaren.

Sommaren är över.

Snart höst.

Höst.

 

Japp, det finns många uttryck för att tala om tiden just nu.

 

September.

 

Sommaren är över...

 

Även om det fortfarande erbjuds fina dagar.

Men semester har man ju då inte.

 

Nja.

 

Om detta tycker jag inte!

Och har aldrig gjort!

 

Sedan många år tillbaka blir jag alltid lite deppig på höstkanten.

Och de senaste två årens erfarenhet har ikke gjort känslan nåt lättare utan verkligen tvärtom! :(

 

Känner mig låg.

Orkeslös.

Sorglig.

Trött.

Motivationslös.

Energilös.

 

Det finns liksom inget riktigt GO!

Inget driv.

Och det är tråkigt!

 

Sen har det ju hänt kuligheter.

Oxå.

I helgen exempelvis...

 

Jag hade besök.

Av en norrlänning.

En riktigt go' och fin norrlänning.

Och vi hade en fin helg.

 

Och sen...efteråt...nu...så vet jag inte.

Luften gick liksom ur mig.

Det blev för mycket.

För intensivt.

 

Och nu känns det som om jag är på väg...neråt.

 

BAH!

 

Jag vill verkligen inte känna så!

Men hur gärna jag än vill, kan jag inte påverka det.

Jo!

Jag kan göra det bästa av situationen.

Och det gör jag!

Eller jag försöker.

 

Men nu ska jag bara va' ett tag.

Andas.

Finnas.

Va'.

 

That's it!