...unbefuckinglievable!
Här sitter jag och bloggar!
Har jag tid med det då?
Nä!
Men tycker jag att det är roligt då?
Ja!
Lite roligt måste man ju få lov att ha oxå!
Och jag satt ju faktiskt vid datorn (jo, och skrev faktiskt) tills 02.30 inatt...så att...=)
Kan nästan ge mig f*n på att jag inte kommer att komma igång förrän framåt kvällningen idag (heller).
Ett vanligt förekommande fenomen liksom.
Det är precis som om ett lugn sprider sig i kroppen sådär vid sextiden.
Då kan jag börja!
Tidigare på dagen blir jag avbruten av än det ena och än det andra.
Nej, det är oftast inte familjen som pockar på.
Efter alla år av studier har de förstånd nog att hålla sig undan sin datorknackande och bokbläddrande maka och morsa.
Nej, det är jag själv som håller på att oroligt ta mig från punkt A (datorn) till punkt B (tvättstugan) och vidare till punkt C (terassen) och så om igen.
Som en skadeskjuten kråka.
Fram och tillbaka.
Bläddra och knacka, knacka och bläddra.
Och så fastna emellanåt, det hör oxå till.
Antingen fastnar jag, som i fastna på riktigt eller så fastnar jag i något väldigt intressant om mitt ämne, men som inte är direkt avgörande för uppsatsen.
Då är det ju himla dumt att fastna i det liksom.
Waste of time! Och ändå inte.
Även snedspåren tillhör ju fnulandet och sorterandet utav allt jag läser.
Jaja, nog om det! Det är ju ett evigt tjatande om detta förbenade plugg och uppsatsskrivande!
Mannen undrade en dag om jag inte var rädd för att förlora läsare på grund av mitt ältande i plugg och tentor, att mina läsare ska tycka att det blir tråkigt.
Jo, det är ju en risk. Men det är även en risk jag måste ta.
Mitt ältande här på bloggen tillhör även det mitt "fnulande" nowadays.
Vad gjorde jag innan bloggen när jag fnulade?!
Han undrade även vad jag ska prata om sen, när jag har "sommarlov".
Och det kan man ju undra!
Svaret är dock enkelt!
Ni kommer att bli alldeles nerlusade av mitt Coop-snack!
Moahahaha...=)