...pigga och vakna?
Inte jag, men det var bara att masa sig upp.
Telefonen ringde och väckte mig.
Vilken tur att jag svarade någorlunda "klokt" och inte gjorde något galet utspel.
Det händer nämligen ibland.
Eftersom det "bara" brukar vara en person som ringer så tidigt; syrran.
Vi har för vana att ringa och väcka varandra på morronkvisten för att "garantera" ett uppstigande.
Ibland svarar vi inte sådär väldans begåvat, utan mest med ett fnys eller nåt knäppt ljud. 
Men inte idag.
Kände väl på mig att det var jobbet som ringde.
De behövde folk, blev jag upplyst om.
"Jaha, skiter väl jag i, låt mig sova, hur blev det mitt problem liksom", tänkte jag.
Inte riktigt, men nästan. 
Möjligtvis tänkte jag så i det sovtöcken jag befann mig.
 Men sa snällt "Ja, jag kommer".
Plötsligt stod både CSN och mitt samvete vid sidan av sängen och tittade frågande och anklagande på mig.
Och jag stod i givakt!
Med tanke på att inga csn-pengar dyker upp alls nästa månad, blev det svårt att säga nej.
Ska vara där typ...nu och fram till tre nånting.
I mejeriet; ett tungt men roligt arbete.
Vet att jag har en kropp när jag går hem.
Varenda liten muskel kommer att kännas.
Men jag kan gå hem nöjd ändå, eftersom jag tjänat lite vatten till katten.
Nä, vi har ingen katt, det är bara ett uttryck.
Vatten till lille Tuffe då, vår söte kanin. =)
Nä, har inte tid att tjafsa mer.
Får väl försöka komma i arbetsuniformen och trava iväg de 500 metrarna ner till Coopet. 
See you later!

Ps. Jag vet att jag för tillfället är jättedålig på att ta hand om mina goa awards jag fått den senaste tiden. Men ni ska veta att det inte handlar om otacksamhet i alla fall. Bara så att ni vet. Jag är skitglad och stolt över varenda en.  Ds.