Vilken dag det har varit!
Måste vara alla ni goa människor ute i cyberrymden som ger mig extra energi!
Tack ska ni ha för det!
Det värmer ska ni veta! =)
Det har gått bra för mig idag och jag är stolt över mig själv.
Även om det är långan väg att gå...
Förutom stödet från er, tror jag det handlar om att jag inte tillåter mig själv att gripas av panik
Jo, det händer emellanåt att jag tangerar ett hysteriskt sammanbrott, men då talar jag lugnande till mig själv.
I detta fall handlar det om det inre samtalet jag för med mig själv.
I förmiddags tänkte jag dock att jag nog håller på att bli tokig.
Och då snackar vi inga lugna, fina och behärskade inre dialoger, nä, jag formligen skällde ut mig själv för att jag var så j**la dum i huvudet!
Det är sant!
Jag kom på mig själv med att sitta och grymta och gruffa i stil med;
"Men för h**vete, du har ju blivit helt dum i huvudet, du fattar ju ingenting".
Begåvat, jag vet.
Och hjälpte det mig?
Nä!
Då tog jag en paus, åkte och handlade.
Pratade i och för sig inte med någon, men jag såg i alla fall någon annan levande varelse.
Det är ensamt att skriva uppsats.
Jag har min familj runtomkring mig, visst.
Jag har vänner runtomkring mig, visst.
Och där är även ni inräknade...=)
Men jag är verkligen helt utlämnad åt mig själv och mitt öde i mitt uppsatsskrivande.
Jag menar inte att det är synd om mig på något sätt, inte så.
Men det är verkligen bara jag själv som kan fatta beslut, som kan göra avgränsningar and so on...
och hur bra är det på en skala...hahaha.
Förvirrade Afrodites inre monolog med sig själv liksom...
"Va?! Vem är det som pratar i telefon?!"
Ni kommer ihåg, eller hur?!
Och ni kan kanske göra er en föreställning om hur illa det kan vara ställt ibland. *fniss*
Ja, jisses, hur ska det sluta?!
Ingen vet, inte ens jag.
Nu vet jag i alla fall så mycket att jag ska studera hermeneutiken lite mer ingående...sätta den under lupp...kolla vad den har att säga mig och hur jag ska använda den...
Spännande, eller hur? =)
Nattiz-Nattiz och sov så gott!
Akta er så att ni inte gör det här! lilla misstaget vid er kvällstoalett!
Behåll BH:n på tills efter besöket, annars kan vad som helst hända!
*fniss*
Kul bild.
Vad skriver du uppsats i? Har själv gjort det och blev nog ganska knäpp under tiden.;0)
Kram
Jag är ganska bra på att prata med mig själv. En fördel är ju att man får de svar man vill ha. Men det är klart om man inte riktigt förstår det man arbetar med så är det inte så lätt att få hjälp med att komma vidare. Hoppas det löser sig!
Men det är jobbigt att skriva och det tar sin tid. Sedan när det är över kan man pusta ut och koppla av ordentligt men när man är mitt uppe i det så...
Lycka till med dagens plugg!
När det väl gäller är man helt ensam, men stöd uppskattas ju. Det är väl konstigt, man har så lätt att ge råd till andra, men när man sitter där själv - då är det värre. Gör som du gör, skäll, gapa och tala dig själv tillrätta, om det hjälper och att det funkar för dig.
HEJA,HEJA!
Haha! Det var nog den bästa hälsningsfrasen jag någonsin fått på morgonen...
TACK och den här lilla bitchen HAR sovit gott... Alldeles FÖR gott och hade gärna fortsatt med detta... Men det är barnledig torsdag och därför sovmorgon i morgon!! Härligt!!
Garvar ännu mer än jag gjorde när jag läste ditt godnatt när jag ser bilden här ovanför... Nu FÖRSTÅR jag vilken undermedvetna skräck som fick mej att betala för min "permanenta bysthållare"... (hehe) Tänk vilka klarheter man kan få genom att blogga... ;)
Kram och ha en bra dag, du och hon där där Afrodite som du håller inlåst där upp på hjärnkontoret och som helt förklarligt säger emot dej när du inte låter henne få som hon vill... ;)
Jag ger "min MirAnna" lite "löneförhöjning" eller en "semesterdag" ibland, så att hon ska hålla truten... :)
SUCK Ja, jag vet... Vem har sagt att det är enkelt att vara personalchef åt sej själv...
It's a tough job, but somebody's gotta do it... ;)
Jo men visst är det så då man sitter och skriver!
Men Du, jag utsatte mig för att skriva TVÅ uppsatser på c-nivå ensam - HUR korkad äår man inte då då??!!! Jag borde ha tänkt mig för redan efter B-uppsatserna...men jag backade vid D-nivå. ;o)
Men så kommer då dagen då den anses KLAR och jäklar vilken känsla!!!! =D
Kramar i MASSOR! ♥
Hihi, ja du det är nog bäst att man håller upp de taxöron man har efter 6 barn Ler
Vi får starta en klubb om förvirrade bloggare Ler Du gör det bra som kämpar på/Kramar
Det SKA vara ensamt att skriva! Man SKA ha panik, ångest och förbanna tanken att man gett sig in på det, för SEN...SEN, när det är klart, DÅ stiger man upp i skyn som en adrenalin- och endorfinfylld ballong! Då vet man att det var JAG och ingen annan än JAG som gjorde det!
Du fixar detta, klart som kristall!
Ja, jag har också varit där med dessa förbaskade uppsatser och det är verkligen tufft! Men, vad glad och stolt man känner sig när det äntligen är över. Helt besatt blir man dock!
Åh, hjälp. Så illa är det inte riktigt. Än;) Skriva ensam är både underbart och skrämmande. Jag som försörjer mig som copywriter upplever det ständigt - det man får ihop ska bedömas och ältas och måste gillas - så att jag kan ta betalt. Har nästan alltid ångest vid deadline:)
Den nedersta bilden har jag med.
Den är så himla bra!
Take care/Kram Ciara
