Gårdagen bjöd på intressanta möten.
Jag träffade en man, vars pappa varit chaufför till Vita Bussarna i Tyskland under andra världskrigets slutskede.
En annan man höll på att försöka teckna sin mors livsöde.
Hon hade blivit räddad av de Vita Bussarna i slutet av april 1945.
Problemet för de här båda herrarna är, att deras föräldrar inte berättat och de har inte frågat.
När de hade sina föräldrar kvar i livet, var de inte redo att ställa fågorna.
Nu när de är redo att ställa frågorna, är föräldrarna borta och många av svaren finns inte att finna.
Men de försöker.
Och de lägger pussel.
Det är ett detektivarbete.
Så fascinerande att höra dem berätta!

Sen blev det middag hemma hos svärisarna.
Gott och trevligt, som alltid!

Idag är en sån där härlig dag då inga måsten finns.
Jag måste ingenting, bara precis det som faller mig in.
Detta innebär att jag läser lite, tvättar lite och slappar mest.
Var hos mamma och pappa en sväng innan, på en kopp kaffe.
Nu är söndagsmiddagen påbörjad - revben, kokt potatis, brunsås och grönsaker.
Inte helt fel, om ni frågar mig.

Kvällen kommer att bli en lugn hemmakväll.
Ny filmserie börjar ikväll och ska naturligtvis ses.
Fyra filmer är inspelade och de är alla baserade på Mari Jungstedts romaner om kommissarie Anderssons polisarbete på Gotland.
Ikväll klockan 21 sänder TV4 den första - Kommisarien och havet - Den du inte ser.
Som den Beck- och Wallanderälskare jag är, måste jag ju bara ge dessa en chans!
Trevlig kväll!