Redan onsdag...
Hej, vad det går!
Och våren håller på att gry utanför fönstret. =)
Lektionsplanerar...och försöker få ihop "berättelsen om Afrodite", vilket inte var så lätt som jag trodde.
En annan berättelse...
Igår var jag på tur...
Den började i Malmö och slutade i Simrishamn...
Äh, vi tar det från början....
Vi kan kalla storyn "om att göra en Afrodite"...=)
Efter lektionen i går eftermiddags undrade min handledare om jag var sugen på en bit mat och en öl.
Ptja, tänkte jag, varför inte...=)
(jag hade redan bestämt mig för att skippa Dick Harrison, pga att när jag läste om hans föreläsning, som till stor del skulle handla om slaveri, tappade jag intresset lite)
Vi snackade, snackade och snackade och hade riktigt trevligt.
Tjugo över nio gick mitt tåg mot hemorten.
Jag skulle vara hemma en halvtimme senare.
Men något gick förskräckligt fel!
Jag somnade på tåget och vaknade av att någon knackade mig försiktigt på axeln...
...varpå jag förvirrat sträckte fram min biljett (som ingen velat se tidigare) och undrade var vi var någonstans...
Jag vaknade 22.50 - i Simrishamn!
En timme efter att jag borde ha gått av tåget hemmavid.
(Tidigare på dagen hade jag varit på en filosofilektion där klassen diskuterade om man verkligen kunde vara säker på att "just nu" faktiskt pågår just nu, eller om "just nu" egentligen bara är en dröm...)
Jag kan lova att jag verkligen började fundera på om jag faktiskt drömde...
Antar att jag var en något skrattretande uppenbarelse för min omvärld, där jag förvirrat stod och klippte med ögonen på perrongen i Simrishamn.
Tågvärdinnorna meddelade mig leende att jag lugnt kunde sitta kvar och åka tillbaka igen.
Det var bara ett problem...
...tågets slutstation var Ystad, sen skulle jag inte komma längre!
Skamsen som en hund, blev jag tvungen att ringa goa pappsen och fråga om han kunde tänka sig att komma och hämta mig i Ystad.
Det gjorde han "gärna", han hade bara precis gått och lagt sig.
Klockan 00.25 var jag i tryggt förvar hemma i min säng igen.
Fan alltså!
Gissa om jag kommer att få höra för det här...
(om bara tåget hade gått hela vägen hem, utan att jag hade behövt ringa och be om hjälp, hade detta kunnat gå obemärkt förbi)
Och nä...det handlade inte om för många öl, utan snarare kombinationen av för lite sömn, stor anspänning och sen total avslappning...!
Haha! Vilken histioria! Den måste du berätta för eleverna. Garanterat gratispoäng ;-)
Kram
Hahahaha!! Så det kan gå! Tur att snälla pappsen ställer upp! Minns att min syster berättade om en kille som ALLTID somnade på tåget och vaknade upp först i lokstallet...
Haha! Och jag som hade börjat undra vart du tagit vägen, men nu vet jag ju... DU ÅKTE JU BARA TÅÅÅG!!
(Och ja, jag lovar att även jag tänker påminna dej om denna händelse vid väl valda tillfällen...)
Kram!!
Hahahahahaha!
Förlåt att jag skrattar men snacka om en rolig liten historia ;)
Ha en lugn och skön onsdagskväll.
Kram på dig!
Hahaha, nä men förlåt... jag menar oj!! Så tokigt!!
Men lite roligt var det,hihi.
Jag undrade faktiskt var du höll hus igår, och nu vet jag, du var på ett tåg fniss
Skönt att du kom hem, välbehållen!
Kramen
What a story! I love it hihihihi
Hahahahahahahaha!!! Underbart!!! Snacka om att du gjort en Miss Juni!!! Trodde bara det var jag som kunde vara så förvirrad!! =)
Men så jättegott du måste ha sovit!!!!!
Jag har hämtat både make och barn i andra städer...Det händer de bästa av oss...
Verkar som samma filosofikurs läses över hela landet, jag har precis tagit del av Platons grotta jag också! :)
Åh herre min je...vilken grej! Ha, ha, ha!!! Du måste ha sovit jättegott! :)
Tur att du kom hem igen...
Kram
hahaha va tokigt du måste varit supertrött,
underbart snart är det fredga igen å vår mmmm
kram
Hallå,här klampar jag in och får läsa en sån underhållande historia och skrattar gott.Förlåt,det var väl inte så roligt precis när det hände,men i efterhand skrattar du säkert själv.ler
Vilken underbart fin blogg du har,
Ha det gott,
Kram Mita!
Det blir nåt att skratta åt...när det lagt sig lite!!!!
He he var inte ledsen lilla Dite. Att "göra en Lena" är värre..
Skulle sätta en patient på tåget i Hässleholm. Han (ung psyk patient) skulle till Stockholm och hälsa på hemma. Jag fick stränga förmaningar om att hoppa upp på tåget och visa honom hans sittplats. Snäll som jag e så följde jag "Linus" upp på tåget. I samma ögonblick som jag sa hejdå och vände på klacken för att gå av SÅ BÖRJADE TÅGET R U L L A !
Jag skrek (pep) "Stopp! Stanna tåget!" ingen hörde och X 2000 rusade fram.. Fick låna en tel. och ringa till jobbet och (pinsamt) förklara. Vi var två st. som jobbade den lördagen. HA HA Ha! I MITT STACKARS ÖRA. I den trista hålan Alvesta fick jag gå av. Behövde ej betala biljett. ( TUR FÖR JAG VAR PANK) Där satt jag och tjurade med kurrande mage i en å en halv timme innan tåget till Hlm. kom...
Asgarv när jag kom tillbaka kl. 12.30 ist. för kl. 9.30. (patienterna behövde ingen ångestmedicin den dagen) Jag fick höra om denna resa L Ä N G E ...
