...åt eländet, men klockan 5.53 i morse, kunde jag verkligen hålla mig för skratt!
Jag hade gjort det igen! Znoozat sönder hela arla morgonen!
Och just idag, när jag absolut inte fick göra det!
Ni vet, nationella test...
Hur som helst, upp kom jag i ett huj, stapplade in i duschen, fick på mig kläder (samma som igår faktiskt) och iväg som ett jehu (typ fartdåre, för er norröver...) på järnhästen.
På tåget, i den tysta kupén, kunde jag äntligen andas ut.
Trodde jag ja...
Halvvägs mot Stora Staden meddelades i högtalarna, att tåget skulle ta en annan väg pga ett ledningsfel.
Mot Centralstationen alltså.
Sedan sightseeing genom Malmös gator, för att ta mig till arbetsplatsen...
PUH! Kvart i åtta landade jag in och kunde ta emot såväl test-deltagarna som övriga gruppen.
De sistnämnda har, för övrigt, en kollega hand om idag, medan jag vaktar under testet.
Så har vi ju även ett intag idag...
Som tur är, kom en kollega från administrationen och tog hand om de nyanlända, skrev in dem och visade dem tillrätta.
Som om detta inte vore nog, hände ett akutfall mitt i ovan nämnda aktiviteter.
En kvinna från min grupp fick en dörr rakt i tinningen, en riktigt hård smäll tydligen, för kvinnan svimmade av och mådde illa.
En fjärde kollega, som egentligen är upptagen med en ytterligare grupp inom branchcoachningen, fick rycka in och snabbt köra den förolyckade kvinnan till akuten.
Mitt i detta kommer en deltagare och berättar att han själv varit på akuten.
Och en tredje deltagare kommer in och berättar att han är frånvarande idag pga att hans fru blivit akut sjuk och befinner sig på akutmottagningen. (Så fantastiskt (eller vad jag ska kalla det) att han, mitt i sitt personliga kaos, tar sig tid att komma till SFI:n för att meddela anledningen till sin frånvaro!)
Ja hörrni, så har jag det på jobbet idag.
Hektiskt och fullständigt underbart (ja, förutom de skadade och sjuka).
Tur att jag har så fantastiska kollegor!
Tack för att ni finns! ♥

Hehe...





Kram och god fredag till er alla!