-

Potpurri av känslor

Gårdagen gick bra.

Eller vad ska jag säga...

Så bra som den kunde gå, efter omständigheterna...

Omständigheter som jag/vi ju inte kan förändra. Hur gärna vi än vill...

Faktum kvarstår liksom, hur jag/vi än vänder och vrider oss.

En viktig person saknas.

Och det är så påtagligt.

Hela tiden.

Alltid. ♥

Att gårdagen "gick så bra" som den gick, tror jag handlade om flera saker...

Jag hade gett mig tid att förbereda mig inför denna oundvikliga "uppgift" - att tömma min älskade mans lägenhet i Skövde. Jag gjorde inte det så länge jag kände att jag absolut inte kunde göra det. Jag gjorde det när jag kände att jag var så redo som jag nånsin kom att bli.

Redo blir jag aldrig, trots att jag nu alltså gjort det...

Jag hade även lagt ner massor av tid på den psykiska förberedelsen.

Jag hade, i minsta detalj, försökt föreställa mig känslan.

Jag hade försökt föreställa mig "händelseförloppet".

Ja, jag var helt enkelt så förberedd som jag kunde bli.

Och det gick, efter omständigheterna, alltså "bra".

Jag kan eller vill inte gå närmare in på det.

Nä, det blir för personligt...

Hemkomsten blev det jobbigaste av allt!

När vi gled in i den lilla hålan...

Känslan var att "Jag har aldrig nånsin blivit så glad över att komma hem"!

Men känslan var oxå en helt annan...

"Jag har aldrig nånsin känt mig så ENSAM när jag kommit hem"!

Tårarna bara rann, rann och rann...

Mitt hjärta höll på att explodera av sorg!

HJÄRTSMÄRTAN! ♥

Sen satt vi och pratade en stund, Boyzen och jag...även detta för personligt...

Summa summarium:

JAG ÄR SÅ JÄVLA STOLT ÖVER ATT JAG LYCKADES GENOMFÖRA DAGEN!

Jag klarade det!

Och med den värdighet som älskade Mannen min hade önskat.

HAN ÄR STOLT ÖVER OSS!

Tack älskade Ludwig och älskade syster för att ni var med idag!

Tack som fan för ett gott samarbete!

Älskar er, alla mina/våra fina fyra Boyz!

Jag är stolt över er!

Pappa är stolt över er!

♥

På något sätt ska vi klara detta...

För vår skull. Och för pappas skull.

Ett steg i taget, Boyz...

♥

Försöker hitta tillbaka till livet...

Men det går långsamt.

Sååå långsamt.

Ett steg i taget.

En dag i taget.

Ett steg fram, två steg bak.

Två steg fram, tre steg bak.

Ett steg fram...

Skövde...

Sakta.

Älskar - saknar

♥

2012-11-20 @ 00:27:00 Permalink

Kommentarer

Postat av: ♥ Carina ♥

Åh... jag vet inte vad jag ska säga...
Varför måste det finnas en massa praktiska saker mitt i en sorg. Räcker det inte att man sörjer? Det är ju fullt tillräckligt kan man tycka...
Eller är allt det där praktiska ett sätt att gå vidare? Ett sätt att bearbeta sorgen? Man måste orka.
En dag i taget. Ett steg i taget. Du är stark vännen!
Kram finaste du!

2012-11-20 @ 04:04:47
URL: http://cinacarina.blogspot.com

Postat av: åse

Du ska vara så stolt att du fixade det, ett steg i taget,sakta ! Kram från mig till dig !

2012-11-20 @ 06:38:06
URL: http://schnauzeraxl.wordpress.com

Postat av: Ingrid

Ett litet steg på vägen... Vi var många som var med dig i tankarna igår. kram

2012-11-20 @ 08:26:02
URL: http://farmoringrids.blogg.se

Postat av: Lotta

Stark, fina du. Jag hade dig i tankarna hela dagen. Och dina fina pojkar... Vilken rikedom för dig att ha dom nära.

Kram!

2012-11-20 @ 09:46:49
URL: http://ekolivmedbrunnshalsan.blogspot.com

Postat av: Ama de casa

Du är så STARK! Jo, det är du. Fasiken också så himla svårt allt måste vara. Kan inte ens föreställa mig...

KRAM!

2012-11-20 @ 09:48:29
URL: http://amacasa.wordpress.com/

Postat av: Diana

Kram till dig vännen! ♥

2012-11-20 @ 10:33:57
URL: http://www.decdia.blogg.se

Postat av: Hörni!

Jag håller med Ama, kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste vara. Kram

2012-11-20 @ 11:34:25
URL: http://horni.blogg.se/

Postat av: Monica

Ett jättesteg - framåt - taget! Grattis!
Kram, Monica

2012-11-20 @ 11:54:34
URL: http://tjernhus.blogg.se

Postat av: Znogge

Du gjorde det och du tog ett enormt steg. Hur jobbigt det var kan vi inte föreställa oss men du hade gott stöd med dig och det gick. '

Kramar

2012-11-20 @ 12:31:47
URL: http://znogge.wordpress.com/

Postat av: camilla

Åååå vad glad jag blir att det gick bra.
Tänkte på er hela dagen, igår.
Både du och Mannen SKA vara stolta. Både över dig OCH era fina söner.
JAG är stolt över att fått lära känna er, fina människor.
Kram finaste vän ♥

2012-11-20 @ 13:19:50
URL: http://cammo69.blogspot.com

Postat av: Eddie och barnen på Bristol Academy

Jag har läst här en stund nu på din blogg...du har gått igenom en del, och jag är ledsen för din skull.Jag ville bara inte läsa utan att du visste om det. Anna

2012-11-20 @ 17:58:52
URL: http://bristolacademy.blogg.se

Postat av: kaffehörnan

Vad magiska bilder

2012-11-21 @ 02:22:50
URL: http://www.kaffehornan.se

Postat av: Nina

Vad jag sa. Du klarade av det! Man bara måste klara av det! För din och pojkarnas skull! Din man är med er och är stolt över er, det är jag helt övertygat om! Sorg tar tid - den skall ta tid. Du är ändo på rätt väg på rätt. Du skall följa ditt hjärtas röst - det är även ditt mans röst. Det finns inga ord för det, men du känner i ditt hjärta när du tar felsteg. Det är tufft. Det finns en osynlig vägg som du måste krossa. Gör du det, blir varje nya steg lättare att ta. Du klarar av det

Kram

2012-11-21 @ 14:49:07
URL: http://www.sallysdaughters.com

Trackback