Tacksamhet, kärlek och lyckligt ovetande
Vilket underbart liv ni hade tillsammans. Verkligen något att vara stolt och tacksam för. Kram
Jag kan inte säga me ord vad jag känner men ni hade ju allt så ska detta hända, du skriver så fint om allt så jag blir tårögd.
Tänk att de gick så fort??
Ditt ordspråk lever jag efter, brukar upprepa de ofta för de är ju så.
Ha de bra vännen! Kram
En stor Bamse kram till dig från mig !!
Om du hade vetat vad som skulle komma så tror jag att era sista dagar hade blivit en plåga. Nu var ni lyckligt ovetande och gjorde det bästa av dem! Det och alla fina minnen ska du fokusera på. Det kommer att bli din och pojkarnas styrka.
Känner igen det där med räntorna. Våra barn kom också tätt och då läste jag min lärarutbildning. Hade förlorat min pappa precis. Men det gick med Husses hjälp.
Kramar
Tårarna rinner på mig, så sorligt och jobbigt !!
Kan bara tänka mig hur DU känner...
Vad ska man säga ??
Det finns verkligen INGA ord.
Bara ett VARFÖR ??
Många VARMA kramar till dig / Helene.
Det måste väl vara det bästa, att INTE veta vad som ska hända. Jag tror inte att du hade njutit så om du vetat, då hade du bara oroat dig och sörjt...
Nu kom det som en chock, men du fick vara glad fram tills dess. Och han också.
Gläd dig åt alla fina minnen!
Stor kram, Monica
Det är tur att man inte vet vad som väntar. Jag tror inte man/ni hade njutit mer av stunden om ni visste vad som komma skulle.
Du/vi får istället njuta av allt som tiden tillsammans innehöll. Tänk att just ni två träffades och att just ni två blev ett par. Kram
Det måste göra outhärdligt ont, men det finns ju samtidigt så många fina minnen.
Kram!
sv: Tack för tipset, men jag har redan en jättefin RÖD Camilla-grej. Den fick jag av snälla Gun :-)
(Som ofta är Dum-Gun nuförtiden då vi spelar wordfeud... ;-) )
Läser ikapp. Du skriver fortfarande så jättefint och öppet..! Sänder dig om möjligt varma kramar genom cyberrymden, hoppas de landar på dig och stärker om så bara en smula... ;-)
Rekomenderade din blogg till en kvinna som förlorade sin man i våras, kanske är hon in och läser här..
Om inte om fanns...
Det är nog ändå tur att vi inte vet vad som komma skall. Hur hade ni kunnat njuta då...
Du har många fina minnen att tänka tillbaka på, att plocka fram då allt känns svårt.
Kram ♥
Du skriver så vackert, jag gråter varje gång jag kommer in här, du får mig att inse hur värdefullt livet är och hur rädda vi ska vara om varann.
Kram
Jag förstår att det smärtar men samtidigt är det nog bäst att inte veta det som komma skall...
En dag kommer du att kunna se tillbaka på denna sista sommaren och det kommer inte att göra lika ont.
Det kommar att ta tid, massor med tid men en dag....
♥ Kram älskade vän ♥
Vi är ju mitt i livet! Vi tänker inte på att det plötsligt bara kan ta slut. Alldeles för tidigt.
Åtminstone brukar inte jag tänka så.
Tills man blir påmind. Som nu. I somras.
Efter det har jag blivit så himla rädd för att råka ut för detsamma, för jag vet uppriktigt inte hur jag skulle fixa det...vill inte ens tänka tanken!
Jag är såå glad för er skull, att ni hade en sådan bra och härlig sommar! Och att vi fick vara en del av den.
Att ni verkligen fick gjort alla dom där små utflykterna! Att ni verkligen kunde njuta - trots det lite dystra vädret.
För det vet jag att ni gjorde! Njöt! Båda 2!
Massor med kärlek!
Det är nog bäst att man inget vet vad som kommer att hända.
Jag vet att ni hade det SÅÅÅÅ mysigt tillsammans. Tror inte det hade varit lika mysigt om ni hade vetat vad som skulle ha hänt.
Men en sak vet jag som kommer att hända ;)
Och jag läääängtar såååå!
Kram!
Jag säger också att vilken tur man inte vet vad som komma skall, ja i det stora hela i alla fall.
Var glad över att ni hade så fint tillsammans, då har du mycket goa minnen att ta fram.Visst, dom gör ont nu,men du kommer att vårda dom ömt i framtiden och ta fram dom som små pärlor och njuta av**
Kramar♥
"Ignorance is bliss" är en sägen här.
I ditt fall tror jag absolut att det var en välsignelse att inte veta. Det skulle ha varit ett mörkt molm på er himmel som skulle ha skuggat er vad än ni gjorde och var än ni var.
"Räkna de lyckliga stunderna blott" var en populär sång på 40-talet. Det låter som du har tusentals lyckliga stunder att komma ihåg. Känns svårt ändå givetvis. Du går mot ljusare tider OCH du har barn du älskar och barnen älskar dej. Ljusnande framtid.
Jag tror som flera andra här; er sommar blev fantastisk för att den så skulle bli och för att du ska ha de bästa av minnen. Hade du vetat så hade du aldrig haft dessa fina minnen, ni hade levt på ett helt annat sätt med kunskapen.
Kram.
