-

Stay the path

Det senaste året och framförallt den senaste tiden, har både du och jag utvidgat vårt bildintresse. Vi har fotat så mycket. DU har fotat så mycket. Du var så stolt över dina kameror. Och dina bilder. Det ska du vara! ♥ Du älskade att fota. Även jag. Vi gjorde detta tillsammans. Kommer du ihåg "vitsippe-racet" i våras?! ♥ Vi var rörande överens om att vi aldrig skulle få några fritidsproblem då vi blev pensionärer till exempel. Det enda vi skulle behöva var varsin ordentlig kamera. Vi skulle fota. Massor av bilder. I naturen. På omgivningar och miljöer. Du skulle fortsätta att fota mig. Du gillade det. Mycket. Vad ska jag göra med alla de tusen bilder på mig...?! Och varför kunde jag inte få fota dig lite mer? Nu har jag ju knappt några bilder på dig! Men de jag/vi, trots allt, har är så...ÅH! ♥ Vi skulle fota våra kommande barnbarn. Nu blir det bara jag. Och det gör så jävla ont. Känns så sorgligt. Så smärtsamt. Ensamt. Mannen! ♥

Du hade börjat använda dig av Instagram. Och du producerade fantastiska bilder. En del av dem finns i din bildmapp på Facebook. Du har namngett alla bilder som du sparat i mappen. Med väldigt underfundiga namn. Som ger möjlighet till eftertänksamhet. En av bilderna är den här...

...och du har kallat den "Stay the Path".

Men jag vete faen hur jag ska kunna hålla siktet rakt. Hålla mig på vägen. Hålla kursen. Stanna på banan. Vilken väg/kurs/bana?!

Hur jag ska kunna fokusera?

Ser du hur suddigt det är i kanterna, Nille?!

Det är så jag känner. Suddighet. Oklarhet. Vägen/kursen/banan är grumlad.

Kommer det att klarna till slut, tror du...vet du?

Är det dig jag ser där, långt, långt fram på stigen, förresten...? ♥

Visar du mig vägen på vägen? Hur jag ska gå? Var jag ska sätta nästa fotsteg?

Kommer jag att kunna sätta ner ens en fot? Så småningom?

Jag undrar, för jag vet faktiskt inte riktigt nu...Allt är så dunkelt, så suddigt och så...diffust? Overkligt!

"Stay the Path"

Ja, Mannen, jag lovar!

Jag ska försöka.

För din skull.

För Boyzens skull.

För min och vår skull.

Jag lovar att jag ska försöka i alla fall. ♥

2012-09-16 @ 13:43:00 Permalink

Kommentarer

Postat av: mickis

Ja man kan inte lova mer än att man ska försöka... & det kommer du säkert att klara fast vägen dit känns svår...

*stor kram*

2012-09-16 @ 15:09:29
URL: http://mermickis.blogspot.com

Postat av: Camilla

han knäppte verkligen fina bilder.
jag vet att han inte var så villig att ställa upp på bild men jag är så glad att jag tjuvknäppte på honom då vi var hos er. så jag har då en bild på honom.
och visst kommer han att visa dig vilken väg du ska gå. du och era fina killar.
och vet du vad jag tror? nä..jag tror inte...jag vet...jag vet att han vill att du ska ha kul och må gott.
och där är han och jag rörande överens.
vägen kommer att klarna. det kommer att ta tid. men den tiden kommer. jag lovar!
jag har sagt det förut och jag säger det igen...kom hit NÄR du/ni vill.
kram älskade vän<3

2012-09-16 @ 16:14:35
URL: http://cammo69.blogspot.com

Postat av: Diana

Åh vilken vacker bild! När man vet om det som hänt så blir det en helt annan tyngd i den.
Så vacker, så sorgsen.
Kram ♥

2012-09-16 @ 17:02:35
URL: http://www.decdia.blogg.se

Postat av: Znogge

Ja, det kommer du att kunna göra och klara. Allt som ni hade tillsammans och era fina pojkar är grunden och styrkan i ditt liv. Du är redan på väg...

Kram

2012-09-16 @ 17:14:43
URL: http://znogge.wordpress.com/

Postat av: Susanne P

♥ Kram älskade vän...♥

2012-09-16 @ 18:52:06
URL: http://www.susannep.blogspot.se

Postat av: Åse

Vägen kommer att vara lång och brokig men du kommer att klara att vandra på den, bilden är vacker, det är vackert att vandra runt svaneholmssjön ! Kram

2012-09-16 @ 19:44:18
URL: http://schnauzeraxl.wordpress.com

Postat av: Hörni!

Åh ett sånt vackert foto!
Det kommer klarna till slut, låt det ta den tid det tar. Kram

2012-09-16 @ 20:34:59
URL: http://horni.blogg.se/

Trackback