Vad fan är ett "dödsbo"?!
Jag önskar det fanns någon som kunde svara ja på den frågan.
Många kramar
Osmakligt o äckligt ord "dödsbo" de borde finnas trevligare saker att skriva. Men som med allt annat ska vi väl ta allt så naturligt, oh hur lätt är de.
Önskar jag kunde säga Ja på din fråga, men, vi vet ju alla, att de enda vi aldrig kan rå på är just döden - därför hatar jag den.
Jag kollar ett program ibland vid 17 Ghost Whisperer på TV11 de är bra o precis som jag önskar att döden var.
Var rädd om dig. Kramiz
varning..jag skriver från telefonen...
inga pengar i världen kan ersätta Nille. och tyvärr går det inte att köpa allt för pengar. men jag
önskar som du. .att vi kunde köpa tillbaka honom.
men som sagt...det går tyvärr inte.
nå...hur klarade jag mig?;) kram älskade vän<3
Det är fruktansvärt att man ska behöva tänka praktiskt när man befinner sig i din situation. Allt borde bara flyta på så att du kan koncentrera dig på att landa i dina känslor.
Ja dödsbo är ett dåligt ordval. Du lever ju och bor där, borde kunna heta något annat...
Åh vännen vad jag önskar att jag kunde svara ja på din vädjan. Än hur mycket vi alla önskar så kan inte alla pengar i världen ge dig Niclas tillbaka. Det är ju det som är så jobbigt med döden. Den är definitiv. Oåterkallelig.
Fast det där vet du ju redan...
Varmaste kramar till dig ♥
"Dödsbo" är bara en juridisk term, men jag förstår att den känns osmaklig och känslokall.
Du klarar det!
Kram, Monica
En stor varm kram till dig ! 💐
♥
Måste kännas väldigt osmakligt att få sådana brev...
& även om du inte vill ha pengar kan de hjälpa dig att få ett drägligare vardag... Det kanske känns hånfullt nu... men....
*stora styrkekramar*
Pengar kan inte ersätta din älskade man, det förstår nog alla. Kram
Tråkigt.
Vad vet jag, kanske vill de leverera "fakta" så att den finns att läsa när man fixar att läsa den. Men jag vet inte.
Det lät bra att du jobbat i trädgården, att för några timmar bara fokusera på händernas arbete.
Kram.
Jag önskar att jag kunde svara "ja" på din fråga ♥
Så overkligt.
Och så okänsligt...Dödsbo - ert hem är ju, trots allt, fullt med liv! Även om någon fattas, så finns där liv i huset och kan omöjligt vara ett "dödsbo".
Usch, förstår det måste vara jättetungt. Det är inte bara sorgen och ensamheten att hantera - utan även alla jädra myndigheter!!
Stooor kram på dej!
Du har barn. Du behöver pengar för deras framtid. Det känns hårt att behöva tänka på pengar just nu, men i all sorg måste man trots allt vara praktisk.
Jag var knappt fem år, när min far dog; bror var 8.
Det fanns inga försäkringar och ingen änkepension på den tiden. Vi bodde alla tre i ETT rum och gick till badhuset en gång i veckan. Mor öppnade matservering; med 6-årig skolgång och bondfru som gift, laga mat var en sak hon kunde. Pengabesvär hade nog varit ett välkommet avbrott i sorgen.
Jag kan ju inte leva mej in iden sorg, men jag hoppas att du får prata ut om det som ligger så tungt på ditt hjärta. Det FINNS en framtid.
Försök att se framåt så mycket du förmår.
Önskar dej allt gott.
