Arbetsträning...

Jag smakar på ordet...arbetsträning...arbetsträning...arbetsträning...

 

Ja, det är verkligen som en träning. En träning tillbaka till LIVET.

En träning tillbaka till ARBETSlivet. Som, ju, är en del utav vardagen. En del av LIVET.

Mitt liv. Det liv som JAG faktiskt har.

Även om det tyvärr är utan Mannen...♥

 

Älskling...jag är säker på att du finns där "ute i periforin" och fixar och donar...ser till att jag kan...ser till att jag får styrkan...ja, jag är säker på att det är du! Och det älskar jag dig ÄNNU mer för! ♥ Att du inte "släppt taget", utan "finns" för oss, mig och Boyzen...♥

 

Igår hade jag en dålig och en bra dag!

Eller en otroligt blandad dag...

Känslomässigt.

 

Jag inledde dagen med en stark ovilja. Med en stark känsla av att "det här gör jag bara inte"!

JAG VILL OCH KAN INTE!

 

Kan "ni" inte bara låta mig få vara i fred!?

Förstår "ni" inte att jag inte kan. Att jag inte orkar?!

För jag har ingen energi!

Jag har för faen mist min drivkraft!!!

 

Hallå?!

Kan ni inte fatta?!

 

Ja, så kände jag.

Och tänkte.

 

Detta fick följden att jag missade tåget.

Det tåg som jag skulle ta för att komma till avtalad tid.

 

Men, i samma sekund som jag insåg att jag skulle missa det, skrev jag ett sms till min närmaste chef och sa att "Jag har missat tåget, MEN jag KOMMER..."

Bara för att sätta lite press på mig själv...

För att inte ge mig själv möjligheten att ta "the easy way out". Fega ur. Fucka ur.

 

Min inre monolog:

"Nu har du sagt, uttalat, ATT du kommer, så nu finns det ingen återvändo! Se till att få på dig paltorna och KOM IVÄG! Du kanske inte kan göra allt, men du kanske kan göra lite. NÅT!

So what om det inte fungerar ALLS!

So what om du bryter ihop. Det är OK att bryta ihop! Kom igen nu...!"

 

"Gör vad du kan med det du har, där du är..."

"Gör vad du kan med det du har, där du är..."

"Gör vad du kan med det du har, där du är..."

Som ett mantra...

 

 

Och det gjorde jag!

 

Men jag hade inte klarat det utan hjälp!

Med fantastiska kollegor. Underbara chefer.

Som förstår. Som är empatiska.

Som förstår att "sakta, men säkert", är vad jag klarar av. Just nu.

 

 

 Underbara ni - Tack!

 

Jag känner oxå att min omgivning inser att jag har koll på det jag gör. Tror jag.

Att jag gör det jag kan med det jag har just nu.

För så är det.

 

JAG GÖR VAD JAG KAN!

Så gott som jag kan.

Med det jag har.

Just nu.

 

Och det måste räcka. Just nu.

Och det gör det...Tror jag. Känner jag.

 

Ja, jag tränar.

Arbetstränar.

Livstränar.

Identitetstränar.

Levnadstränar.

Finnas-till-tränar.

Hitta-mig-själv-tränar.

 

FUCK-IT-ALL-TRÄNAR!!!

 

Nä jag ska väl inte säga "fuck it all". Egentligen.

Men ändå...

Nu sa jag så. För att jag känner så. Ibland. Eller emellanåt. Eller ofta. Eller nåt. Rätt så ofta i alla fall.

 

För...jag tränar mig fantamig mig på jävligt ostadiga ben, på jävligt ostadig mark.

Ett svart hål lurar ständigt runt hörnet.

Jag står på kanten och balanserar.

Och kanten är ofta farligt nära...

Men jag SKA hålla mig där.

Bara på kanten...

Får inte falla...

Ska INTE falla...

 

För min skull.

För Boyzens skull. ♥

För DIN skull. ♥

 

Nånstans inom mig själv känner jag ju att jag finns. Nånstans inom mig, djupt ner i all geggig sorg, finns DET SOM ÄR JAG.

Även om det är ett NYTT JAG...eller i alla fall ett ANNORLUNDA jag...

Ett ensamt jag.

 

ÅHHH...♥

Saknar! ♥

 

Jag ska bara hitta det. Lära mig att förstå, inse, acceptera (?!) för att så småningom kunna vara "på banan igen".

 

Jag vet att jag vill och jag tror att jag kan.

Jag försöker i alla fall.

 

Och jag gör vad jag kan med det jag har, just nu...♥

 

Och Mannen - jag försöker verkligen att...

 

 

♥

 

Jag älskar dig! ♥

Du beskriver så bra alla motstridiga känslor och du är stark och fin. Skönt att du känner att du har stöd från ditt arbete. Jag blir alldeles rörd av dina ord. VARM KRAM!!!!

Även om det där svarta hålet finns där så är jag säker på att du är på väldigt got väg. Även om det kommer att ta sdin tid vilket det självklart också får göra!

Svar: Jag tror jag föredrar säkrare kort ;-)

Kram och god morgon!

Snälla, rara, söta du - man kan inte göra mer än sitt bästa! Det som är det bästa just då och just där. Allt måste få ta sin tid och det är bra att du har din dialog med dig själv. Pep talk.
För varje tröskel du kommer över kommer du närmare dörren. Dörren till framtiden, hur nu den än må se ut.
Kram o tack för hälsning!

För mig känns det också helt gudomligt underbart att du har så fina arbetskollegor och chef, som förstår dig.
För jag vill ALLT ditt bästa!
Bra där att säga till dig själv på skarpen ;)
Tur att du inte är öung och döum. Som sagt...var på namnet "öungdöum" ;)
Kram vännen!

Och skriva kan du också! Dina inlägg är otroligt starka. Skriv en bok!
Kram och godmorgon!

Att du vill är det allra viktigaste. Kram finaste du från mig som hejar på med all kraft och energi ❤

Underbart med människor som förstår och finns för dig.
Du är lite smålik Malena Ernman, de slog mig igår när jag såg henne i en tidning. Kanske fler som påpekat:)

Kramiz

Grejen är väl att det tar lång tid att komma "på banan igen" och det gör en frustrerad, arg och ledsen. Precis som om att du inte redan har nog med sorg i hjärtat.
Tills dess är det bra med härliga människor i sin omgivning som faktiskt kan stötta upp när benen inte vill bära.

Duktigt av dig att orka sätta den pressen på dig själv med det där sms-et.
Keep going!
Kram

Du är så duktig! Du kämpar, du ger inte upp och du gör ditt alldeles bästa!
Kram!

Du är otroligt bra på att i ord uttrycka vad du känner! Verkligen! och det tror jag är väldigt bra för dig. Och för många andra, som går igenom liknande situationer. Så jag säger som i en annan kommentar ovan: Skriv en bok! Skriv allt det som du skrivit här i bloggen, det är redan början till en bok, som många skulle behöva! Gör det!
Kram, Monica

Säger bara: stor fet pöss på pannan!

FANTASTISKA KVINNA!
Vilken kämpe DU är <3
Massor av kärlek till dig!
Ps! Stigen är inte alltid rak och jämn ... utan knepigt krokig och svår att följa med alla ojämnheter...

Bra gjort utav dig ❤
"styrkekram"❤

Tack för din kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: