Afroditiska fnulerier, igen...

Inte kunde jag väl ana att jag, denna underbara vårdag i mars (förra veckan), då jag iförd vårjacka och joggingskor för allra första, men förhoppningsvis inte sista gången...

 

(Snyggt ihop? Nej, inte alls. Men helt ok var för sig. Och fantastiskt bekvämt.)

 

...skulle få en sån otrolig "detaljletarlust" på min vandring.

 

Jag kunde inte heller ana, att naturen skulle tala till mig på ett så fantastiskt vackert språk.

Just den dagen.

 

Och vad vill jag säga med det då...?

Jo, att jag inte hade kameran med mig!

Det blev bara mobilbilder.

Och att de därför blev därefter...

Har jag sagt att jag älskar symbolik?

Om inte - jag älskar symbolik! :)

 

Ja, jag verkligen gillar hur bilder talar till oss...

Sinnebilder...

 

Temat för denna dags lilla "symbolik-session" blev, kanske inte helt otippat - SORG.

 

Ord som...

 

Ensamhet

Vilsenhet

Övergivenhet

Sorgsenhet

Ledsamhet

 

...ska, symboliskt, få tala genom bilder.

 

En ensam bänk...

 

 

En övergiven grästuva med en vilsen snöfläck...

 

 

Ett vilset och övergivet bildäck...

 

 

En övergiven "snöpinne"...

 

 

En vilsen och sorgsen halmtuss som stretar och kämpar för överlevnad mot bildäckens framfart...

 

 

Jag verkligen gillar att läsa en bild, tolka den...försöka sätta mig in i skaparens tankar och vad han/hon ville säga med sin skapade bild, oavsett om den är målad eller fotad.

Hur tänkte han/hon?

Hur kände han/hon?

Hur ville han/hon att jag/vi skulle tänka och känna när vi såg hans/hennes bild?

Osv...osv...osv...

 

Och jag gillar att promenera omkring i olika miljöer och leta detaljer.

Detaljer som talar till mig.

På ett alldeles speciellt sätt.

På ett sinnrikt sätt.

 

Jag börjar förstå varför "övergivna" bryggor, stenar och bänkar talar med ett alldeles särskilt språk till mig...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vackert och talande.

 

Tyvärr hittade jag inte det vårtecken som var mitt egentliga mål i min jakt efter vår och symbolik, nämligen en ensam, kämpande men hoppfull tussilago...

 

Men det kommer...

Så småningom.

Man säger ju ofta att "en bild säger mer än tusen ord" och ibland kan det stämma. Bilder kan vara outstanding när det gäller att förmedla vissa känslor och stämningar... Vackra bilder förresten.

Kram

Absolut - den kommer närmare för varje dag den där våren...(även om man inte tror det just idag). Och jag måste bara säga att du tar så himla fina bilder!! Det är så kul att titta på dom, så mycket känslor som förmedlas helt utan ord.

Kram, Lotta

Som sagt...en bild säger mer än tusen ord...
Skitsnygga bilder,vännen!
Kram!

Vilka vackra bilder! Snart hittar du din tussilago. Plötsligt står den där, full av hopp om våren.
Kram och Godmorgon!

Jag är också en älskare av symbolik och att läsa in betydelser/tolkningar i bilder etc.
"Oj, vad ledsen den stenen ser ut. Vad har hänt" osv.
Tyvärr är jag inte så bra på att fånga det på bild som du, och många andra är. Men jag går runt i min bubbla och fantasierar ändå!
Fortsätt leta tussilago - de finns där nån stans!
Kram Fnulan

Jag gillar ditt nya fotointresse! Dels får jag fina bilder att se men också hur det knyter samman dig och mannen. Så vackert!

Kram och god morgon KG!

Fina bilder! Snart hittar du din tussilago också. Snart...
Kram!

De var läckert!! din första bild tänkte jag på där:)
Övriga bilder - jättefina.
Men idag, hur är de med vår i Skåne idag??
Här lite längre upp i världen är de snöyra.

Kramiz

Fina, talande bilder! Jag förstår precis vad du menar!
Men nu hittar du ingen övergiven snöfläck längre... nu är det vitt överallt...baaahhh!
Kram, Monica

Så fantastiska fina bilder du tagit!
Och trots att både syster och Znogge sagt det innan så måste jag bara säga att: visst säger en bild mer än tusen ord. :)

Kram

otroligt fina bilder och du skriver så bra.Våren ska visst komma den 8april läste jag på en blogg hoppas den tittar hit tidigare, kram

"En ensam bänk"
Ja, ensam och grå. Får mej att tänka på så många äldre (och gråa) som är ensamma efter att ha gjort sitt i livet.
Vad jag INTE gillar är bilder på bryggor och stigar, där man inte ser slutet. Deprimerande för mej av nån anledning.

Jättefina bilder!!

Tack för din kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: