Jag hoppas och tror...nä, jag VET att du fortfarande läser min blogg lika hängivet som innan. :)
Och jag har något viktigt att säga dig, älskling...♥
Du minns den där fruktansvärda och fullständigt horribla dagen i augusti, den 8:e närmare bestämt...
Då, när du hade fått åka ambulans från Ystad till Malmö för att få intensivvård...
Då, när akutläkaren i Malmö undersökte dig och sa att det måste till en akut operation...
Då, när jag sa till dig att jag snart skulle vara tillbaka, att jag skulle bara gå ut och få lite kaffe...(men egentligen bröt ihop fullständigt utanför undersökningsrummet...men inte ville visa dig min förtvivlan...)
Då, när du tittade på mig med en lite förtvivlad blick och såg att jag hade gråtit...
Då, när du sa till mig att "Vi fixar detta, Mammis...!"
Då, när du förbereddes för operation och avdelningspersonalen körde dig till operationen med mig hack i häl...
Då, när vi skulle skiljas åt för att du skulle sövas...
Minns du...?!
Jag minns.
Och jag vet att du minns.
Och jag vet att du tänker och känner precis som jag...
Varför sa jag inte att jag älskar dig...?!
Och varför sa du inte att du älskar mig...?!
Vi sa inte det, för att vi trodde ju att vi skulle ses sen!
Efter operationen!
DÅ, när du var frisk!
Vi sa bara "Vi ses sen"...
Och detta blev oxå våra sista ord till varandra...
♥ "VI SES SEN" ♥
För det var ju vad vi trodde!
Vi kunde inte i vår vildaste fantasi förstå eller ana att detta skulle bli vår sista stund tillsammans...!
(Den sista stunden som vi kunde prata med varandra i alla fall...)
Och vet du?
Vi måste släppa det!
Vi ska inte ha dåligt samvete för att vi inte sa att vi älskar varandra!
För det vet vi ju båda att vi gör!
Vi var bara för skärrade och för upprivna för att hitta de rätta orden. Där och då.
Och vi trodde ju verkligen att vi skulle ses senare!
Vi vet att vi älskar varandra och det räcker!
Jag försöker att släppa det.
Och det hoppas jag att även du gör.
Att inte det grämer dig.
För...jag vet att det grämer dig att du inte är hos mig...hos oss.
Med dina fina killar och mig.
Och det grämer mig oxå...
Det var ju inte såhär det skulle bli...♥
Men tyvärr blev det så...
Jag älskar dig, Mannen! ♥
Och saknar dig!
Idag har vi bröllopsdag.
Vår 26:e...
♥ ♥ ♥
