Inte mycket att berätta
Det har varit en lugn helg.
I fredags var jag hos syrran. En kompis till henne var oxå där.
Vi åt pizza, drack vin och bubblade och babblade.
Hur trevligt som helst!
Tack tjejer! ♥
I lördags var jag ute på en fotorunda.
Jag var i Skivarp för att lämna sonen hos en kompis.
Sen körde jag vidare till Abbekås hamn, men där blåste det för mycket för att såväl njuta som att få några bra bilder.
Vidare körde jag mot Hörte hamn, i förhoppning om lite mildare vindar och lite lä. Men ikke.
Därför drog jag vidare till skogs!
Svaneholmsskogen.
Där var det lugnt och skönt och jag kunde strosa, fota och njuta i lugn och ro.
På kvällen åt vi gott, de båda hemmboende killarna och jag.
Sen blev det Wallander för hela slanten.
Söndagen gick i samma anda.
Fotande, god mat och slappande.
Sen kom natten.
Och jag kunde INTE sova!
Mellan halv ett och tre lyckades jag slumra lite.
För övrigt var det kört!
Många tankar snurrade.
Saknad, inte minst.
Ångest. Inför kommande arbetsdag. Inför allt.
Usch fy för sören, vad jag, ibland, avskyr ogillar mitt liv!
Ibland får jag en så obeskrivlig känsla av att vilja stiga ur min kropp.
Jag kan liksom inte riktigt med att vara...jag.
Jag vill ta av mig mardrömmen.
Klä den av mig.
Och lägga den på en väl avskild plats.
Alternativt vakna.
Vakna ur den förbannade jävla mardröm som kom att bli "livet". För lite mer än ett år sen...♥
Jag försöker hitta guldkorn, visst.
Jag försöker njuta, visst.
Men det är fantamig inte lätt!
När hela mitt inre snörps ihop i en tjärliknande gegga som är fullständigt omöjlig att spy upp.
Jag vet...det låter osmakligt!
Men det ÄR osmakligt!
Vidrigt!
Faktiskt.
Nu ska jag snart sova.
Hoppas jag.
Kommentarer
Postat av: mickis
Jag kan bara tänka mig vilket helvete du genomlider..
Du är jätteduktig som försöker hitta glädje & små guldkorn i vardagen.. Men jag förstår att det känns tufft...
*stor kram*
Postat av: ♥ Carina ♥
Du kämpar på så bra gumman.
Kram och kärlek till dig ♥
Postat av: Ama de casa
Fy vad jobbigt...
Stor KRAAAM!
Postat av: Åse
Vackra bilder från din tur, ingen som inte varit där kan sätta sig in i vad du går igenom och får utstå, jag kan bara tänka på dig och tala om att jag finns här när du vill och om du vill. Kram till dig från mig ❤
Postat av: Znogge
Bilderna är underbara och helgen i sig fin. Men saknaden, geggan och tomheten den kompenseras inte av det...
Många kramar
Trackback
