-

Nämen OJ...

...vad här är tyst och tomt!

Ungefär som hemma.

Sedan de tre "tysta" norrlänningarna lämnade mitt hem.

Tyst, tomt och trist.

Man vadååå, vi ses ju snart igen! :)

Annars då?

JO!

Fem alldeles underbart fantastiska semesterveckor tog slut (BAH! GAH! Underbart är åt helvete för kort!!!) och det blev åter dags att ikläda sig rollen som lärare.

Första veckan är snart avklarad och det har faktiskt gått bättre än förväntat.

Även om jag hellre hade varit ledig i fem underbara veckor till...

Det är även så att det nu är den där extra, extra tunga veckan på året (Nille, och det tragiska som hände honom och oss, finns alltid i mina tankar, men denna vecka känns det extra svårt på nåt sätt...) då det som hände för snart två år sedan spelas upp som en film för mitt inre.

En riktig rysare!

Den värsta rysaren jag varit med om.

På söndag är det två år sen.

Hur kan det vara två år sen, tänker jag ibland.

Och ibland känns det som om det var längre sen.

Och fortfarande ibland som om det inte har hänt. För det kan det väl bara inte?

En alldeles frisk, kry och livs levande ung människa dör väl inte "bara sådär" efter tre dagars akut sjukdom...?!

Jag blir rädd för den känslan, eftersom den för med sig känslan av rädsla att jag kanske inta ska kunna se honom för mitt inre längre.

Minnas honom och alla våra år tillsammans kommer jag alltid att göra, men jag blir rädd att jag inte ska, alltså för mitt inre, kunna se honom framför mig.

Det kan jag fortfarande.

Så underbart!

Saknaden är fortfarande så stor, så stor, sorgen har ändrat ansikte och liksom blivit "lättare" att bära men känslan av meningslöshet kommer nog aldrig att lämna mig.

Vad var det för mening liksom...?!?!

Så jävla onödigt bara!!!

Det sägs att glädje och sorg går hand i hand.

Och det vetekatten om det är så det "ska vara".

Och jag struntar faktiskt i vilket.

Var och en upplever sin sorg. På sitt sätt.

Och var och en bearbetar sorgen olika lång tid. Och på sitt alldeles egna sätt.

Det finn ingen mall.

Det finns inte rätt och fel.

Endast den sörjande vet vad som är rätt (eller fel) för just henne/honom.

Glädje och sorg i alla fall...

Sorg och glädje.

Saknad.

Kärlek.

Kärlek till det som var. Kärlek för min döde man.

Kärlek.

Glädje och sorg...

Hopp...

Framtid...

Mycket tankar och mycket känslor.

Jag kan berätta att det just nu finns ganska mycket glädje i mitt liv.

Oxå.

Bredvid sorgen och saknaden.

Japp, det kan fantamig vara så att jag gått och blivit lite förälskad...:)

2014-08-07 @ 13:20:00 Permalink

Kommentarer

Postat av: Monica

Kloka ord!
Och grattis till förälskelsen - det har man anat....
Kram, Monica

2014-08-07 @ 17:51:18
URL: http://tjernhus.blogg.se

Postat av: Maud

Åh så trevligt!! Med en förälskelse!!

2014-08-08 @ 11:17:02

Postat av: Ama de casa

Härligt att höra den avslutningen!

KRAM

2014-08-08 @ 11:22:49
URL: http://amacasa.wordpress.com

Postat av: camilla

Som sagt...sorgen kommer man aldrig över. Men man kan lära sig att leva med den <3
Du är fortfarande ung...
Är det dax att komma upp snart? Det har ju gått över en vecka sedan vi sågs :)
Kram!

2014-08-08 @ 15:01:24
URL: http://cammo69.blogspot.com

Postat av: Znogge

Sorgen ändrar skepnad, ja så är det. Tack och lov får man väl säga för annars skulle livet bli outhärdligt.

Förälskelser är aldrig fel!

Kram och amen på det ;-)

2014-08-08 @ 17:18:56
URL: http://znogge.wordpress.com/

Postat av: Herr Nilssons Fru

Sorgen är tuff, livet är tufft men går vidare, trevande o sedan ...........
lite skön känsla att läsa dina sista rader...de ger hopp, de ger glädje o de ger kärlek.
Kramiz

2014-08-08 @ 18:19:28
URL: http://anki-nilsson.blogspot.se/

Postat av: ♥ Carina ♥

Kram och kärlek till dig! ♥

2014-08-08 @ 18:38:53
URL: http://cinacarina.blogspot.com

Postat av: Decdia

Två år... usch! Kram till dig!
Den helgen för två år sedan var helt galen. På tre dagar så förlorade en kollega sin son, du din Nille och Batman sin kusin. Fy fasiken!
Stora kramar till dig!

2014-08-09 @ 01:15:36
URL: http://www.decdia.blogg.se

Postat av: Lotta

Så vackert och känslosamt skrivet av dig! Du är så himla duktig på att sätta dina tankar och känslor på pränt. Det är väl precis som du skriver, att sorgen får ett annat uttryck efterhand som tiden går, och det är väl så det ska vara när man mist någon man älskar. Livet går ju vidare, även om det är ett helt annat liv.
Och det där med förälskelse låter härligt...

Stor kram!

2014-08-09 @ 23:02:46
URL: http://ekolivmedbrunnshalsan.blogspot.com

Postat av: Mickis

Förstår att denna veckan är extra tung... Jag tror aldrig att du kommer glömma o inte heller att du inte kommer att "se minnas" honom.. Man bär med sig sorgen o saknaden men jag tror oxå man får en viss distans med åren...
Alla är vi olika o din sorg är bara din ❤️

Skönt att det gick bra att jobba första veckan :-)
Kram

2014-08-09 @ 23:34:55
URL: http://meramickis.blogspot.se

Postat av: Cina

Kram till dig!

2014-08-10 @ 11:30:54
URL: http://cinaslada.blogspot.com/

Postat av: Hörni!

Två år sedan, det är inte klokt..

Härligt att höra om förälskelse, blir glad för din skull! Stor kram!

2014-08-10 @ 21:08:55
URL: http://horni.blogg.se/

Trackback