Tisdagskväll...
...och ja, här sitter jag med kvällsångest.
Japp, jobbar fortfarande det där j-a kvällspasset!
Ingen förändring i sikte heller so far.
Annars då?
Jo, jag har sålt mitt hus!
Och flyttat till en lägenhet!
Man skulle således kunna säga att jag har vänt blad.
På riktigt.
Allt gick väldigt snabbt.
På ett sätt.
Och till slut.
Det började med att jag använde större delen av min sommarsemester till att processa en framtida försäljning av mitt/vårt älskade hus.
Fast jag var inte riktigt medveten om i vilken utstäckning jag FAKTISKT processade.
Mycket mer än jag trodde.
För...plötsligt en måndag när jag hade jobbat i två veckor, hör jag mig själv säga till min syster att:
"Idag ska jag ringa runt till lokala huresvärdar och förhöra mig om det eventuellt finns någon ledig lägenhet och sen ska jag även ringa till mäklaren."
Sagt och gjort.
Och jag hade en sån inihelvetes (ursäkta) TUR!
För det fanns EN ENDA ledig trea i hela byhålan!
Och den enda lediga trean i den här lilla byhålan, den fick JAG, MOÍ! :)
Samma kväll var jag och tittade på den och bestämde mig på studs.
När vi stod utanför och pratade frågade plötsligt hyresvärdens fru om det inte var så att jag hade en son som oxå behövde en lägenhet.
JOOO! Det hade jag ju!
Och de hade även en ledig tvåa!
Så...på en och samma dag hade både jag och näst äldsta sonen varsitt nytt boende att se fram emot. :)
Mäklaren, som jag pratat med tidigare på dagen och som jag även bokat en tid med, ringdes snabbt upp igen och fick meddelandet:
"Jag har fått lägenhet!!! Jag behöver sälja mitt hus NU. Helst igår!"
Och så var processen igång.
På riktigt...
Många rundor till tippen senare kan jag nu njuta på riktigt.
I min lägenhet.
(Bilder kommer!)
Det var inte lätt.
Men det gick. ♥
Ha det fint, hörrni!
Dementera
Dementerar föregående inlägg å det bestämdaste!
Jävla idioter det finns i denna värld!
Ja, alltså jag syftar inte alls på besöket från Norrland för det var lika fantastiskt som väntat och som vanligt!
Men karlar alltså!
BAH!
Jävla idioter det finns i denna värld!
Ja, alltså jag syftar inte alls på besöket från Norrland för det var lika fantastiskt som väntat och som vanligt!
Men karlar alltså!
BAH!
Long time, no see
Hej!
Här är jag!
And I'm still going strong!
Hihihi
Nä, men vet ni vad?
Jag är KÄR!
På riktigt!
TOKKÄR!
Äsch, jag tänker inte avslöja så mycket mer just nu faktiskt.
Men kär ÄR jag!
Jag tror faktiskt till och med att jag träffat Honom.
Med stort H.
Nåväl.
Förutom det, kommer jag snart att få ett väldigt KÄRT besök till Skåneland!
Av bloggisarna från Norrland.
Eller ja.
2 av 3 kommer.
Den tredje av dem har tydligen inte så omtänksamma arbetskamrater,
Därför blev hennes resa mot sydligare breddgrader skrinlagd.
Bläää!
Annars då?
Jag vet faktiskt inte riktigt.
Den mesta av min tid går åt till att vara just - KÄR.
Och så jobbar jag ju lite däremellan jue...hihi.
Och så försöker jag vara en bra mamma.
Faktiskt.
Nämen hörrni, varför blogga, när man egentligen inte har så mycket att säga???
För att jag bara ville säga...
...att jag är kär...
...och väntar långväga besök.
Anledningar så goda som några, eller hur?!
Kram på er!
♥
En kväll i februari
Här sitter jag och försöker bringa ordning och reda i det kaos som jag i eftermiddags försatte mig själv i då jag helt plötsligt fick en dipp i mitt planerande.
1532 papper är nu ringa 1497.
(Japp, jag har räknat dem alla!)
Anledningen till mitt "extra planerande" är lite att jag försöker att vara väl förberedd tills i morron då sju nya elever gör entré i min klass.
Jo, ni förstår, att när man jobbar med SFI finns inga konstanta grupper och inga egentliga terminer.
Nationella test sker fortlöpande, allteftersom elever i sin egna takt blir klara med sina kurser.
Och nya elever tillkommer således för att fylla på gruppen.
A och O i en sån här undervisning är såklart individualisering.
Men det är klurigt.
Väldigt klurigt.
Nåväl.
Målet med i morron är att vi ska lära känna varandra.
De redan 21 i klassen ska lära känna nya 7 + Moí.
Detta ska vi göra i form av diverse presentations- och mingelövningar.
Och sen ska de även få läsa en dikt tillsammans.
Dikten:
"Mitt nya språk"
Mitt nya språk räcker inte till
för allt som jag vill säga.
Jag äger inte ord
för alla känslor som jag har.
Jag ber dig,
tro inte att jag saknar känslor!
Jag äger inte ord
för all kunskap som jag har.
Jag ber dig,
tro inte att jag saknar kunskap!
Jag äger inte ord,
för alla tankar som jag har.
Jag ber dig,
tro inte att jag saknar djupa tankar!
Kan du se mig,
med mina känslor,
mina tankar och kunskaper
trots att mina ord inte räcker till?
Jag ber dig,
Se vem jag är!
En vacker dikt.
Känslosam.
Säger liksom allt.
Och en dikt som jag tror det finns en stor igenkänningsfaktor i hos dem alla.
Något som de kan relatera till.Och så blir det lite diskussioner på det.
Ja, nåt ditåt.
Det blir nog bra.
____________________________________________
Mitt i alltihop återvänder jag, som så ofta när jag behöver mig ett gott skratt, till kära svärdotterns underbara bild och inlägg på Facebook för några månader sedan.
Hon ville ta en fin bild på deras "tanthund" Xenia.
Hennes bildtext löd:
Emma: "Xenia, sitt kvar här så ska jag bara gå några meter så jag kan ta en fin bild."
Xenia: "Okej!"
Går iväg, vänder mig om och ser detta?!
Hihihihihihihihihi!
Lika underbart hver gang!
Hilarious och hysteriskt roligt, om ni frågar mig! :D
♥ ♥ ♥
Well, well
Det är ett nytt år - 2016!
Låt det nya året bringa lite ljus i tillvaron då då!
Pliiis!
Inte så att det senaste inte gjorde det, men skulle vilja ha lite klarare ljus faktiskt.
Ibland är ljuset liksom lite...smolkigt. Dimmigt. Diffust.
Jag vill ha ett klarare år!
Ett år med bara ljus.
Bright lights.
Big city.
Nåt sånt.
Jag vet. Lite kryptiskt.
Första arbetsdagen på det nya året i morron.
Om jag längtar?
Nä, inte alls.
Puss på er! ♥
Vissen...
...och fissen känner jag mig idag.
Och med en "kroppstemperaturmätare" som är alldeles fucked up!
Vi pratar alltså "flickbrus de luxe"!!!
Av med sjal, på med sjal, av med tröja, på med tröja...ja, ni fattar va?
Stressad känner jag mig.
Julstress.
Oxå de luxe.
Tre klappar är inköpta.
Och jag jobbar ända till den 22 december.
Tomtarna då?
De är fortfarande nerpackade och har inte alls krupit upp ur vrårna som det så vackert sjungs.
Äh, vad faen!
Det blir jul ändå!
Jag vill packa!
Jag vill flytta!
Nu!
Nä, jag lägger ner.
Hade ändå inget intressant att säga.
Tydligen.
Jodåsåattehhh!
Om och om igen...
Skånetrafiken
Japp, så heter det företag som bedriver kollektivtrafiken där jag bor.
I perioder har deras service varit katastrofal men en liten kort tid blev det faktiskt bättre.
(Under den tiden fixade jag till mitt egna lilla tågstrul; glömde hoppa av i tid, glömde hoppa på, somnade på tåget, glömde lösa biljett...ja, you name it, vad jag kunde hitta på.)
Strulet är lite säsongs- eller årstidsbetonat med allt ifrån problem med för heta rälsar sommartid till 5 löv på spåret på hösten. Eller varför inte lite is på linjen eller på banorna vintertid.
Ibland räcker det med 5 snöflingor så blir det kaos och all tågtrafik upphör!
Den senaste tiden har det varit kaos igen.
Signalfel oftast.
Vagnbrist ibland.
I måndags tyckte jag faktiskt att de överträffade sig själv när de på tavlan meddelade förseningar pga "personalbyte".
Den var ny!
Och tro fan att det är mycket problem om detta var första personalbytet på alla år!
Men allvarligt!
Personalbyte måste ju ske flera gånger per dygn.
Hur kan det plötsligt uppstå totalstopp och kaos i trafiken för att en stackars förare ska bytas mot en annan??
Klassikern har ändå varit att man som resenär inte vet varför tåget inte kommer.
Ingen information på tavlorna och ingen info what so ever i högtalarna.
Men där har de blivit bättre.
Faktiskt.
Nåja.
Igår morse var jag oxå med om ett nytt fenomen.
Och ja, vi pratar fortfarande om Skånetrafiken.
Såhär såg det ut i min mobil då jag skulle kolla om mitt tåg förväntades avgå som planerat:
"Inställd"
MÖG, tänkte jag!
Men kunde för all del dricka upp mitt kaffe i lugn och ro innan jag begav mig till stationen för att ta nästa tåg.
7:02 får jag ett sms från syrran som undrar:
"Skulle inte du ta 6:58-tåget idag?"
Jo, svarade jag, men det är ju för bövelen inställt enligt hemsidan!!!
"Nämen, jag sitter ju på det nu. Och nu rullar vi."
Alltså jag gick nästan upp i atomer av irritation!
Jävla tåghelvete!!!
Helvetes Skånetrafiken!
Sorry!
Men jag är sååå trött på detta nu!
Jag verkligen gillar att åka kollektiv och njuter till fullo där jag sitter och softar i tysta kupén varje morron och varje kväll. Jag har inga som helst problem med att pendla de 30 minuterna som det tar att ta mig från punkt A till punkt B.
Under förutsättning att det funkar!
NÅN ENDA GÅNG!
Och inte blev det bättre efter tisdagskvällstjänstgöringen.
Då kommer jag ner till Triangelstationen för att ta tåget 20:41.
Sent, senare, senast - INSTÄLLT!
Ok, nästa kommer 21:11.
Sent, senare - kommer 21:25.
Ok, igår kväll var tåget försenat pga att en olycka hade inträffat.
Fullt acceptabel anledning till tågstrul och bara så tråkig.
Anyway...
Jippie!
Jag kom hem till slut!
22:20
Har jag sagt att jag längtar tills jag flyttar till Malmö???
Och behöver jag ens säga att jag är aptrött idag?
Jag var hemma betydligt senare än jag brukar vara efter mina helvetestisdagar och jag har alltid lite svårt att varva ner och komma till ro när jag kommer hem efter dem.
Igår blev inte detta bättre.
Så, idag är det en sömnig, frusen och motivationslös Afrodite som segar omkring på jobbet.
På lunchen skulle denna människa spela lite wordfeud tänkte hon.
Men vafan funkar det inte för, tänkte hon irriterat, då hon inte kunde flytta bokstäver till spelplanen!
Tills hon kom på att hon just hade försökt flytta dem med hjälp av datormusen!
Ibland är hon ett sånt geni!
Hihihi!
Tyvärr...
...har jag tappat lite av mitt intresse för fotografering.
Och det handlar nog mest om att jag inte kom längre i min utveckling själv.
Jag behöver gå en foto-kurs för att lära mig mer och bli bättre.
Men lite kul med kameran kan man ju ha när yngsta sonen behöver hjälp med en ny profilbild till Fejjan.
Då åkte vi till brofästet och lekte lite med kameran. :)
Fina Ludwig <3
En gammal pir vid brofästet.
Det häftiga med denna bild tycker jag är att man inte ser var havet och himlen börjar och slutar eftersom det är så dimmigt.
Dimmigt, som sagt.
Med gapflabbet i halsgropen. Typ. :)
En mysig stund mellan mor och son. <3
Mardrömmar...
...har jag ibland lite från och till och i natt var det tydligen dags.
Först hade jag jävligt svårt att somna och när jag hade sovit en knapp timme blev jag bryskt väckt.
2:04 ropade någon mitt namn och jag vaknade med ett ryck!
Problemet var bara att ingen var där.
Och ändå hörde jag det så tydligt...
Behöver jag säga att natten sedan var ganska körd?!
Jag somnade till eller snarare slumrade.
För att nästan genast väckas av en ny mardröm.
Drömmarna handlade om barnen och känslan av att någon behövede min hjälp men jag var oförmögen att hjälpa dem och jobbet, där det mest handlade om att ingen plötsligt visste vem jag var och tittade på mig som om jag var något som katten släpat in.
I en tredje dröm bad någon mig fara åt helvete.
Så njaeä, sådär inihelskottas mycket positiv energi gick ikke att frambringa denna arla morron då det var dags att sticka till jobbet.
Och nu sitter jag nästan och somnar över datorn.
Men vet ni VAD?!?!?!
I morron SLIPPER jag att jobba kväll!
Alla lärare har fortbildning hela dagen och kvällsundervisningen utgår därför.
Wihooo! :D
Dags att rätta de sista texterna!
Sen blir det banne mig till att flexa ut en stund tidigare idag!
Sunday, bloody Sunday!
Mmm, så känner jag ikväll.
Efter en veckas semester.
Nej, jag har varken haft "höstlov" (trots att jag är lärare) eller varit en vecka utomlands och haft det gott.
Nej, jag har påbörjat operation "rensning av huset som jag bott i sedan 1989" för att så småningom kunna ta hit en mäklare och få det värderat och i förlängningen även få till stånd en försäljning av detsamma.
Mmmm, det har tagit emot och det har suttit långt inne.
Men nu finns det ingen återvändo!
Jag är klar här!
Och jag vill kunna börja om.
På riktigt.
Jag hatar fortfarande det faktum att min man skulle behöva dö.
Det finns inte EN ENDA dag som jag inte saknar och längtar efter honom.
Men...jag kan inte påverka det som hände och jag vill inte leva i det förgångna.
Jag vill försöka skapa mig ett nytt och meningsfullt liv.
Och på nåt sätt startar det med att sälja huset.
Det är för stort, tomt och dyrt för mig att ro runt själv.
Plus att det faktiskt bara känns sorgligare och sorgligare att bo här.
De första åren efter Nilles död var huset min ENDA trygga plats i tillvaron.
Men inte längre.
Men inte längre.
Dessutom hade vi gemensamma planer på att sälja huset när sönerna flyttat hemifrån och köpa oss en lägenhet i Malmö.
Så egentligen följer jag bara Nilles och min plan.
Fast ensam.
För att ödet ville annorlunda.
Well, well...
Sunday it is.
Und das ist shit!
Mmmm, ett litet negativt inlägg kanske.
Men så är oxå livet ibland.
Kram på er!
Det är mycket nu
Japp, det är mycket både på jobbet, hemma och lite varstans.
Jag har, så att säga och vad jag brukar kalla, turbotankar.
Eller nä, det är faktiskt inte mitt uttryck, utan brorsans.
Men när han använde det första gången, förstod jag direkt vad han menade.
När tusen tankar far i huvudet på en.
På en och samma gång.
Ingen tanke blir nånsin avslutad.
Ingen reflektion hinns med.
Tankarna far som blixtrar i skallen.
Och alla lämnar de en känsla av ångest efter sig.
Typ så.
Fast värre.
Jag känner inte att jag hinner med.
Mycket händer.
Roliga saker.
Stressiga.
Mindre roliga.
Avlappnande saker.
Japp, det är som en påse gott och blandat.
Men det värsta är att jag går omkring med ett så förbannat stort dåligt samvete.
För att jag inte hinner med.
För att jag ibland måste prioritera.
På ett sätt som ibland inte passar mig själv och som ibland inte passar andra.
Det är verkligen ett sammelsurium!
Det kanske märks oxå.
På mitt svamliga, gnälliga men HÖGST intressanta inlägg.
(Ni har väl antecknat liksom...?!)
Nåväl.
På lördag händer det nåt kul i alla fall!
Då ska nämligen bästaste P gå till kyrkan och säga JA! :)
Ja ska dit.
Såklart.
Och inte ett öga kommer att va torrt.
Nu ska jag sticka iväg och binda blommor!
Mitten på veckan
Japp, helvetestisdagen, med jobb från klockan 8-21 är över och faktiskt nästan även onsdagen.
Detta innebär en rejäl nedförsbacke mot helgen.
Men vänta nu.
Visst ja, denna helgen kommer ju inte att innehålla ett enda uns av avkoppling.
Nä, för jag ska köra till Nybro och hjälpa näst yngsta sonen att flytta till en annan lägenhet.
För att göra en lång historia kort - hemresan kommer att innebära att jag har ett släp innehållande hans säng med mig på tillbakavägen = köra i 80 plus att återlämna ett släp i Malmö efter hemkomsten.
Ingen rast och vila alltså.
Jaja, vad är väl en bal...
Slutgnällt!
Well, well...det är onsdag!
Och det innebär ju dejt!
*blink,blink*
När sommaren börjar gå över i höst...
...kommer även den lilla depressionen som ett litet ovälkommet brev med posten.
Nåväl, än kan vi kanske få njuta av härliga sensommardagar och kvällar, men den är ändock snart och obönhörligen här.
Hösten.
Och med den - mörkret.
(Och sedermera den förbannade kylan som jag avskyr, nästan över allt annat!)
Jag hade en fantastiskt skön semester.
6 veckors välförtjänt (om ni frågar mig) slapp de luxe.
Utflykter, grillningar, samvaro, beachdagar (jo, faktiskt) och annat smått och gott.
Hann även iväg en sväng till Norrland för att hälsa på sonen och jäntorna där uppe.
(Nope, inget norrländskt manligt sällskap längre. Det avslutades i maj. Kanske var det avståndet till del, men framförallt det faktum att vi var så olika. Tror jag. Nåväl, jag har borstat av mig och går vidare.)
Annars då?
Jobbet är i full gång igen.
Men vet inte om det blev en chock för kroppen eller vad som hände, men plötsligt blev jag dålig i söndags.
Mådde illa, ont i magen och ville plötsligt ha en toalett väldigt nära till hands hela tiden.
Nu är jag bättre men stannade hemma även idag.
Man vill ju inte smitta ner andra med "skiten". ;)
Just nu mår jag alldeles förträffligt faktiskt.
Kanske beror det på den huskur som jag fick tilldelad mig via en chat med en av bästa kollegorna som sa:
"Koka myntablad. Så att vattnet färgas av bladen. Drick som te med socker."
Detta är två timmar sen nu och "peppar,peppar" - jag mår faktiskt bättre! :)
Ska inte chocka er alldeles, utan stoppar här.
Men tänkte faktiskt att jag skulle börja blogga så smått igen.
Om nu någon bryr sig. :)
Ha det fint!
Kram
Nämen HEJ!
Om det nu finns någon som fortfarande tittar in i denna, ganska avdankade blogg.
Jag vet inte vad som händer.
Men blogglusten har inte riktigt funnits.
Och kanske inte är tillbaka till fullo heller för den delen.
Vi får väl se.
Livet knallar på.
Jag har firat påsk med nära och kära.
På långfredagen var alla sönerna med respektive hemma på middag.
Och så var kärleken från Norrland med.
Väldigt mysigt och trevligt var det.
Annars då?
Jobbet går bra, men det känns som om jag går på sparlåga just nu.
Jag vill bara vara ledig.
Det tryter på idéfronten och motivationen är låg.
Dagarna är alldeles för långa och helgerna alldeles för korta.
Så, ungefär.
För övrigt är ju våren på intågande.
På riktigt.
Det knoppas, slås ut och blomstras till höger och vänster, vilket är alldeles fantastiskt underbart.
Jag har faktiskt redan hunnit med ett par helt underbara däckhäng! :)
Det ska väl tilläggas att i skrivande stund har det smugit sig in en lite höstlik känsla faktiskt.
Med inslag av blåst, regn och gråväder.
Men det är lugnt.
Så länge det ordnar upp sig till helgen...
Ett och annat bakslag finns oxå med i bilden och som säkert påverkar min känsla av alldeles för låg energinivå.
Här talar jag om SORG.
I helgen var jag sååå ledsen.
Sååå fylld av saknad.
Och sååå fylld av kärlek.
Till den man jag förlorade.
Och så var jag arg.
På honom.
För att han lämnade mig.
Och i detta skapas det naturligtvis ifrågasättanden.
Till den nuvarande kärleken.
Och det är ju sååå jävla svårt att låta bli att jämföra.
Fast jag vet att man inte ska.
Och då blir det lite svajigt.
Sen är det väl oxå så att det man i grupprocesser kallar "smekmånad" kanske nu är över och vi har gått in i en liten "konfliktfas".
Kanske.
Men då hoppas jag att den snart är över och att vi kan ta oss till nästa steg - samarbetsfasen.
Äsch, det var bara lite funderingar.
Det blir nog bra i slutändan.
Nu är det dags att ta sig an kvällen.
Japp, det är tisdag, vilket innebär arbete mellan 17.30 och 20.30.
Blääääää!
